Vänsterpartiets ledning skryter gärna om sin förankring i förorten när siffrorna ser bra ut. Men när samma aktivister höjer kritiska röster sparkas de ut. Det är ett svek mot de människor som burit partiet på sina axlar i åratal.
Det är aktivisterna som bär Vänsterpartiet. De som år ut och år in knackar dörr, står på torget, organiserar människor i sina lokalsamhällen. Det är de som möter verkligheten – och gör jobbet när partiledningen mest talar.
Hans engagemang gav rekordmånga röster till V i Husby
En av dem är Daniel Riazat. Han har byggt förtroende i Husby genom hårt arbete. Han delar ut soppa varje månad, driver en outtröttlig kamp för internationell solidaritet, en drivande person för att knyta samman de folkrörelser som står partiet nära med partiet. Samt är han en kompromisslös röst mot rasism. Hans engagemang gav rekordmånga röster till V i Husby. Då var partiledningen snabb att skryta över siffrorna och tala om sin förankring i förorten.
Men när samma förankring riktar kritik mot ledningen – då förvandlas stolthet till svek. Daniel sparkas.
Nooshi Dadgostar och hennes närmaste krets vill framstå som regeringsdugliga
Nooshi Dadgostar och hennes närmaste krets vill framstå som regeringsdugliga. Men Socialdemokraterna har aldrig haft för avsikt att ta in V i regeringen. Inte på grund av Daniel Riazat eller Lorena Delgado Varas, utan för att S alltid sett V som besvärliga.
Det som sker nu är ett maktspel. När S efter valet återigen stänger dörren till regeringen, behöver partiledningen syndabockar. Då pekar man på de egna aktivisterna. På dem som burit rörelsen, de som kämpat i förorten, de som delat ut soppa och byggt förtroende när partiledningen inte varit där.
Ett parti som behandlar sina mest lojala krafter som slit- och slängvaror undergräver sin egen framtid
Det är ett svek mot de människor som gett sitt liv åt partiet. Och det är farligt. För utan sina aktivister är Vänsterpartiet inget annat än en tom riksdagsapparat.
Ett parti som behandlar sina mest lojala krafter som slit- och slängvaror undergräver sin egen framtid. Om det är så ledningen behandlar de som vill partiet väl, hur ska de då behandla den svenska befolkningen?
Slutligen vill jag veta hur Ilyas Hassan, invald i partistyrelsen tack vare Kistas partiföreningen, röstat i denna fråga?
Veronica Stiernborg, Husby, före detta medlem i Vänsterpartiet, tidigare gruppledare för V i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och ordförande för V Kista.
