Vad ska SD hitta på nu?

Debatt/Krönika

Sverigedemokraterna har under många år framgångsrikt satsat på kriminalpolitiken. Men vad ska de satsa på nu, när den nuvarande regeringen lagt ner mer resurser på kriminalpolitiska insatser än vad som skett de senaste 30 åren? Och när regeringen dessutom lyckats kombinera det med en lite tur (encrochat) och redan nu uppnått framgångar i kampen mot den organiserade brottsligheten. Vad ska SD hitta på nu?

Det var väntat att SD skulle sikta in sig på kriminalpolitiken. Ett antal omorganisationer inom Polisen, dålig leverans i socioekonomiskt utsatta områden, stora brister i rekrytering under moderaternas föregående mandatperiod, minskade ekonomiska resurser för sociala insatser samt en snabb organisatorisk utveckling och breddad konkurrens i den kriminella världen, gjorde det uppenbart att kriminalpolitiken var ett eftersatt område. Men nu är situationen en annan.

Idag, när både regeringen och oppositionen försöker trumfa över varandra med krav på hårdare tag, är SD tvingade att hitta nya arenor där det blir möjligt att mobilisera människors oro och missnöje. Ett sådant exempel har vi kunnat se under veckan där SD gått ut med ett populistiskt utspel om att försämra livsvillkor för människor som redan befinner sig i en utsatt position. Vi som arbetar med sociala frågor vet exakt vad detta innebär.

SD vill försämra livsvillkoren ytterligare för dem som redan har det sämst

SD har en önskan om att kapitalisera på den allmänna oro som finns, över ekonomi och hälsa i anslutning till pågående epidemi. Finns det möjlighet kommer man försöka använda den för att försämra livsvillkoren ytterligare för dem som redan har det sämst.

Det är lätt att se vad en sådan förändring skulle leda till i form av ökade kostnader längre fram, eftersom varje individ som inte lyckas etablera sig i samhället medför ökade samhällskostnader. SD känner till detta, samtidigt som de också vet att många människors politiska val utgår från hur man upplever verkligheten, snarare än fakta. Därför är det centralt för SD att underhålla människors oro och skapa en bild av att människors behov står emot varandra.

Lek med tanken att vi uttrycker oss enligt SD:s logik och säger att ”människor som anlänt från andra länder inte ska få hjälp i att hitta boende”. Vi säljer in budskapet med en legitimerande slogan om att ”bostadsbristen bland infödda svenskar är hög, varför ska människor med utländsk bakgrund få hjälp att hitta boende?” Bilden man förmedlar blir att dessa gruppers behov står emot varandra.

Målet med SD:s förslag är att skapa ett ökat utanförskap och ökade sociala spänningar

Vi vet att om den sistnämnda gruppen har möjlighet till boende kommer barnen i familjen ha goda förutsättningar att klara av sin skolgång, föräldrarna kommer ha goda förutsättningar att komma in i samhället och snabbare medverka till att tillföra skattemedel vilket i slutändan kommer att gynna alla.

Målet med SD:s aktuella förslag är att skapa ett ökat utanförskap och därigenom ökade sociala spänningar, för hur ska ett missnöjesparti överleva om inte missnöjet är tillräckligt starkt?

Nedan följer några exempel på de stora skillnader i livsvillkor mellan olika samhällsgrupper som finns redan idag:

Andel vuxna invånare som uppger att de inte klarar av en oväntad/oplanerad utgift på 10 000 kr

födda i Sverige: 10 %
födda utanför Europa: 45 %

Andel barn (0-18 år) som lever i ekonomisk utsatthet och som lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en disponibel inkomst som är lägre än 60% av medianvärdet för riket i stort

födda i Sverige: 15 %
födda utanför Europa: 62 %

barn 0-18 år med svensk bakgrund som bor trångbott: 3-4 %
barn 0-18 år med utländsk bakgrund som bor trångbott: 50,2 % 

Nedanstående uppgifter visar vilka som är beredda att ta jobb som anses vara mindre attraktiva, på grund av låga löner och sämre arbetsvillkor.

Andel utrikes födda städare, hemservicepersonal m fl i Stockholms län: 94 %
Andel utrikes födda manliga städare, hemservicepersonal m fl: 93 %
Andel utrikes födda manliga köks- och restaurangbiträden, snabbmatspersonal m fl: 85 %
Andel utrikes födda manliga bil-, motorcykel- och cykelförare (d v s personer som levererar, transporterar och budar): 74 %
Andel utrikes födda kvinnliga städare, hemservicepersonal m fl: 89 %
Andel utrikes födda kvinnliga undersköterskor: 68 %
Andel utrikes födda kvinnliga köks- och restaurangbiträden, snabbmatspersonal m fl: 55 %

De utrikes födda arbetar dessutom mer övertid (25 % av männen) och mer deltid (26 % av kvinnorna) än andra och de är sannolikt också i mindre utsträckning fast heltidsanställda.

Anders Cardell

Källor till faktauppgifter: Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät, Undersökningar av levnadsförhållanden/SCB och Stockholms läns Arbetshälsorapport 2020.

Print Friendly, PDF & Email