Ungefär en flicka per termin

Artikel

Varje år rapporteras det i medier om hur flickor försvinner under sommarloven, med misstanke om att de blir bortgifta. Problemet framställs som särskilt förekommande i till exempel Järvaområdet, men stämmer detta?

Nyhetsbyrån Järva har granskat 15 högstadieskolor i Järvaområdet för att försöka kartlägga om det sker, och i så fall i vilken utsträckning. Vi har ringt runt till samtliga högstadieskolor och fått svar av tio stycken. Av dem ville nio svara på frågan om huruvida de gjort en orosanmälan med misstanke om bortgifte. Endast en av skolorna har gjort det det här läsåret, efter jullovet. 

Det är ett känsligt ämne att prata om

Sammanlagt uppger skolorna att de gjort totalt sex orosanmälningar med misstanke om bortgifte de senaste fem åren. Tre skolor uppger att de har gjort orosanmälningar, fem säger att de inte har gjort det och en skola säger att det inte vet om de har gjort några anmälningar. 

En rektor på en skola i Järvaområdet säger att det är ett känsligt ämne att prata om. Det märks i granskningen av skolorna då flera skolor är tveksamma till att svara på frågor om de gjort orosanmälan med misstanke om bortgifte. Två av skolorna vill till exempel inte svara på om det gjort några orosanmälningar de senaste året på grund av integritetsskäl.

Socialtjänstens bild

Nyhetsbyrån Järva har pratat med Maria Wendelstig, enhetschef på barn och ungdomsenheten vid Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning om hennes bild av problematiken. Bortgifte och hedersproblematik är ett problem som förekommer, men inte nödvändigtvis mer i Järva än i andra stadsdelar. 

– Innan jag började här trodde jag att det skulle vara många fler anmälningar om hedersförtryck. Men så är det inte. Vi har lika mycket ärenden som någon annan, säger Maria Wendelstig.

Siffror från socialtjänstens rapport där de redovisar antalet inkomna orosanmälningar stöder Maria Wendelstigs upplevelse. I rapporten från 2020 står det att totalt 19 orosanmälningar kommit in till socialtjänsten gällande hedersrelaterad problematik i Järvaområdet. Av dem har 8 kommit in till Rinkeby-Kistas stadsdelsförvaltning, och 11 till Spånga-Tensta. Det är att jämföra med 26 i Enskede-Årsta-Vantör och 22 i Hägersten-Älvsjö. Nyhetsbyrån Järva har räknat ut antalet orosanmälningar i förhållande till befolkningsmängden i stadsdelarna. Utifrån de tillgängliga uppgifterna är det ingen betydande skillnad mellan Järvaområdet och de andra stadsdelarna gällande antalet orosanmälningar.

Bristande kartläggning

Ett problem som försvårar kartläggningen, och därmed gör det svårt att dra några slutsatser, är att socialtjänsten i Stockholm stad inte för någon statistik över hur många anmälningar som kommer in gällande misstanke om bortgifte. Faktum är att de inte ens har sökbara databaser där de enkelt kan ta fram uppgifter om vad en anmälan handlar om, och därefter kunna sortera och kategorisera anmälningarna för att få fram en kvantifierbar bild över hur problematiken inom ett visst område ser ut. 

Maria Wendelstig på barn och ungdomsenheten på Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning har tillsammans med sina kollegor manuellt upprättat ett sådant typ av system, som funnits i bruk sedan september 2021. Där  kan hon enkelt söka på hur många anmälningar som kommit in gällande misstanke om just bortgifte sedan dess. Hon hittar en, från i mars i år.

– Det är ungefär min upplevelse av hur många det är. Ungefär en per termin, säger hon.

Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck (NKT) för statistik som är baserad på de ärenden som inkommer till deras stödtelefon för yrkesverksamma. I deras rapport som innefattar samtal de tagit mellan 1 januari 2022 och 31 mars 2022 har åtta ärenden inkommit totalt för Stockholms län, vilket utgör 5,1 procent av andel ärenden i Sverige.

Av dem som ringt stödtelefonen är ungefär hälften från socialtjänsten och en femtedel från skolor. NKT betonar dock i sin rapport att statistiken enbart är baserad på andelen samtal de har fått och kan inte användas för att ge en helhetsbild av andelen utsatta i respektive län.

I en rapport från 2020 ”Kartläggning bortförda personer i en hederskontext och barn som uppges vara gifta – under 2019.” försökte NKT få en nationell bild av problematiken.

Bortgifte strider mot lagen, barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna.

Deras kartläggning är inte fullkomlig då enbart 66 procent av landets kommuner svarade på enkäten och vissa av svaren var inte kompletta. NKT skriver att det troligtvis därför finns ett mörkertal i deras kartläggning.

I rapporten betonar NKT även problematiken kring bristen på återkommande  nationella och lokala kartläggningar. Kartläggningar kan utgöra grunder för vilka åtgärder som behövs i olika områden och avsaknaden av detta skapar svårigheter i det förebyggande arbetet mot bortgifte.

En flicka är en flicka för mycket

I juli 2020 kom nya lagar som ska bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Bland lagarna fanns att socialtjänsten får besluta om utreseförbud för enskilda barn om de misstänker att barnet reser bort för att bli bortgift. Enligt Maria Wendelstig har Spånga-Tensta inte tillämpat lagen en enda gång, och inte varit i en sådan situation att de behövt överväga det. 

Nyhetsbyrån Järva har alltså kommit fram till att bortgifte inte verkar vara ett större problem i Järvaområdet än i andra delar av Stockholm. Men det är ändå ett stort problem i Järva, och det är alltid svårt att sia om mörkertalet. Dessutom är en flicka som blir bortgift, en flicka för mycket. Bortgifte strider mot lagen, barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. 

Sara Schwartz Wiman och Ashley Jakobsson
Bild: Ben Waardenburg/Unsplash

Om du blir utsatt, kontakta:
Origo – 020-25 30 00 För dig mellan 13 och 26 som blir utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. 
Glöm Aldrig Pela och Fadime – 070 000 93 28 Stödjour öppen dygnet runt.
Kärleken är fri – Rädda barnens chatt är öppen söndag till torsdag kl. 19-21.
Somaya kvinno- och tjejjour – 020-81 82 83. Erbjuder stöd på flera språk.
Polisen – 114 14. För att anmäla ett brott. Vid akuta situationer ring alltid 112. 

Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under sommaren.

 
Print Friendly, PDF & Email