Balsam Karam
Fotograf: Carla Orrego Veliz

Föreställ dig ett svart hål i rymden. Vid dess kant, händelsehorisonten, upphör allting. Innanför händelsehorisonten finns singulariteten, en plats i ett svart hål bortom allt. Det svindlar obehagligt, känns svårt att få luft. I den känslan utspelar sig Balsam Karams senaste roman Singulariteten.

Liksom i debutromanen Händelsehorisonten från 2018 använder Balsam Karam fysikmetaforer för att illustrera sådant som inte borde få hända i världen. Barn försvinner, barn dör i magen, barn dör i krig och barn växer upp i samhällen som oönskade.

Jag tänker på alla de barn som fötts i Sverige eller kommit hit som mycket små och som lever som papperslösa, jag tänker på små barn som aldrig får bli vuxna och jag tänker på Zipporah. Tolvåringen som i skrivande stund varit försvunnen i över fyra månader.

Annons:

Ju längre hon letar desto mer moderlösa blir hennes yngre barn

Singulariteten tar sin början på cornichen, en väg mellan berget och branten som stupar ner mot havet. Där går en kvinna som söker efter sitt försvunna barn. Ju längre hon letar desto mer moderlösa blir hennes yngre barn, den försvunnas småsyskon, när deras mamma förlorar sig i sorgen och successivt lämnar dem. 

Samtidigt, i en annan berättelse som utspelar sig parallellt, lämnar ett ofött barn sin mamma. Det är en kvinna som är på studieresa med jobbet från Sverige som kommer till landet med cornichen och blir vittne till tragedin. Hon är gravid, men barnet dör i magen. Senare, när hon är hemma igen vägrar hon föda barnet, vill inte utsättas för ännu en separation. 

Hennes historia innefattar en barndom på flykt från krig och en uppväxt präglad av förluster, förnedring och främlingskap. Trauman som sätter sig i kroppen och bärs vidare mellan generationer som en familjetradition. Det finns flera studier som visar på detta, att trauma, stress och diagnoser som PTSD har en ärftlighet och orsakerna kan vara både biologiska och sociala.

Balsam Karam är en otrolig författare och Singulariteten är en otrolig roman

Att läsa Singulariteten är att matas med smärta på sked. Där finns en ömsinthet som jag inte vill vara utan men det är svårt att svälja. Vissa saker ska vi väl inte svälja heller. Den sista delens skildringar av livet som flyktingbarn i Sverige är textmässigt lättare än början men landar som en sten i magen.

Rasismen som genomsyrar samhället är så exakt återgiven, från direkta aggressioner till små giftiga vardagligheter, att den drabbar mig som läsare, trots att jag med min vita hud egentligen aldrig kan förstå.

Balsam Karam är en otrolig författare och Singulariteten är en otrolig roman. Om moderskap, sorg, rasism, klass och hela existensen. 

Anna Nygård
Foto: Carla Orrego Veliz

Balsam Karam är författare och bibliotikarie på Rinkeby bibliotek. Hon debuterade 2018 med romanen Händelsehorisonten. Hennes senaste bok Singulariteten utkom tidigare i år på Norsteds förlag.

Print Friendly, PDF & Email