Just nu pågår en översyn avseende träffpunkter som Ungdomens hus och Reactor av Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. En översyn som väcker engagemang hos de ungdomarna som deltar i verksamheten. Som forskare inom området skola, fritid och ungdomar kan vi inte annat än imponeras när ungdomar engagerar sig i frågor som rör deras liv och rättigheter.

Vi skriver denna artikel för att betona vikten av ett varierat utbud av fritidsaktiviteter och kommunens ansvar för detta. Vi menar också att barn och ungdomars engagemang skall tas tillvara, något som också regleras genom att barnkonventionen gjorts till lag.

Vi publicerade i våras antologin ”Ungdomars fritidsaktiviteter – Deltagande, möjligheter och konsekvenser”, där vi dels betonade vikten av tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga, men också uppmärksammade den ökande ojämlikheten i tillgången till fritidsaktiviteter. Vi anser med utgångspunkt i vår kunskap att forskare bör aktivt delta i samhällsdebatten, och vi presenterade några av bokens slutsatser i en debattartikel i DN i maj  Vi har även deltagit debatten kring nedläggning av fritidsaktiviteter i Botkyrka under 2019, i tidskriften Samhällsbyggaren.

Annons:

Vår forskning har visat att fritidsaktiviteter har en mängd positiva effekter för barn

Barn och ungdomar spenderar en mycket stor del av sin tid (utöver skola och sömn), fritiden. I vår forskning har det visat sig att fritidsaktiviteter har en mängd positiva effekter för barn. Unga får bättre studieresultat, högre utbildningsambitioner och mår generellt bättre av att delta i sådana verksamheter som att sjunga i kör eller spela i ett fotbollslag under sin fritid. Där får de möjligheter att prata inför folk eller resa runt och träffa och interagera med andra människor. De lär sig så kallade ”mjuka kunskaper”, som hjälper dem när de senare ska in i arbetslivet.

Men för att skapa en bred och djup förståelse för ungas levnadsvillkor i Sverige behöver vi också förstå de bakomliggande orsakerna till varför unga i socioekonomiskt utsatta områden i mindre utsträckning än andra tenderar att ta del av strukturerad fritidsverksamhet. I vår bok redogör vi för några av de bakomliggande orsakerna till detta:
1) Ökad ekonomisk ojämlikhet
2) Minskat offentligt stöd till föreningslivet, kulturskolor, bibliotek 
3) Minskad delaktighet av organisationer från det civila samhället, som idrotts- och kulturföreningar. 

Vi menar att kommuner bör jobba för att främja ungas alla intressen, kreativitet och uttryck. Det kan vara allt från läxläsning och studievägledning, arbetsförberedande insatser och coachning, men också insatser som främjar demokrati, idrott- och kultur. Och då är föreningslivet i allra högsta grad en viktig samarbetspartner.

Det förefaller som att de som genomförde kommunens översyn inte har återkopplat till deltagarna

Utifrån ungdomarnas redogörelse i Nyhetsbyrån Järva förefaller det som att de som genomförde kommunens översyn inte har återkopplat till deltagarna om vilka slutsatser som dragits, vilket nu har skapat en oro bland många unga. Vad dessa ungdomar också beskriver är att en barnkonsekvensanalys saknas i beslutsunderlaget, samt en plan för långsiktig ungdomsverksamhet i Husby, snarare än en begränsad ”filialverksamhet”. Det är viktiga frågor som måste uppmärksammas. För att öka förtroendet för våra folkvalda politiker bör såväl gamla som unga medborgare få en insyn i beslutsfattandet i frågor som berör dem.

Barn från ekonomiskt resurssvaga familjer har mindre tillgång till strukturerade fritidsaktiviteter

En generell och gemensam slutsats som vår forskning visade är att barn från ekonomiskt resurssvaga familjer har mindre tillgång till de strukturerade fritidsaktiviteter som har positiva effekter på ungdomars utbildningsresultat, välbefinnande och framtidstro. Därför bör kommunerna satsa mycket mer och utveckla verksamheter som främjar ungdomarnas demokrati-, idrotts- och kulturutövning. En sådan investering ger med all sannolikhet stor avkastning inom en snar framtid.

I ett samhälle som präglas av en större segregation, ökande ojämlikhet och sjunkande föreningsengagemang, vill vi betona att det är av största vikt att satsa ännu mer på förebyggande och främjande insatser för unga och att inkludera målgruppen i hela processen. 

Alireza Behtoui, professor of Sociology, Södertörn University 
Fredrik Hertzberg, docent i pedagogik, Stockholms universitet 
Anders Neergaard, professor i sociologi, REMESO, Linköpings universitet
Print Friendly, PDF & Email