Organisationen Världens kvinnor som finns på flera platser i Sverige hade bjudit in generaldirektören för Jämställdhetsmyndigheten, Lise Tamm, till ett möte i Tensta Träff.
Sira Jokinen Lisse, som är verksamhetschef hälsar välkommen. Eftermiddagen inleds med en dikt av en ung man, Mustafa. Titeln på hans dikt är Mörk hy i ett kallt land.
Dikten är lite för lång för att återge i sin helhet, men några strofer fastnade hos mig:
“jag är den du inte vill ha här,
men jag är här
[…]
de ser min hud innan de ser min själ”.
Mustafa talar om sin barndom och om hur familjen tvingades på flykt. Han var tonåring och gick i årskurs åtta vid tiden för flykten. När han träffade studievägledaren efter några år i Sverige talade han om han att han vill bli pilot.
– Bli busschaufför eller frisör istället, var svaret han fick.
Jag blev avstängd från SFI i sex månader för att jag inte klarade provet
Flera kvinnor stod också på scenen och läste upp texter som de skrivit.
Marziyah talade om sina erfarenheter av SFI, hon hade aldrig gått i skolan i sitt hemland, vilket har gjort det extra svårt att lära sig ett helt nytt språk och dessutom lära sig att läsa och skriva.
– Någon som jag kommer att ha väldigt svårt att klara SFI på tre år, jag blev avstängd i sex månader för att jag inte klarade provet för att gå till nästa nivå.
Lite fakta redovisas på bildduken; 1 av 10 utan tidigare utbildning klarar SFI. (Källa SVT nyheter 2017)
8 av 100 elever med mycket låg eller ingen tidigare utbildning har blivit godkända på SFI (Corren 23-03-20).
4 av 10 nyanlända är hörselskadade.(Enligt hörselskadades riksförbund).
Sania talar om hur hon, trots att hon följt alla regler och anvisningar från myndigheterna, är en av alla som ska utvisas efter att ha gjort spårbyte.
– Jag har inte gjort något fel, jag är en hårt arbetande ensamstående mamma som är väl integrerad i samhället. Det är grymt och stressande. Sverige kan göra bättre – Sverige borde göra bättre.
Några andra frågor som togs upp var osäkerheten och rädslan för socialtjänsten som många mammor känner, utsattheten kvinnor och barn lever i under tiden på asylboenden och svårigheten i kontakt med myndigheter när man varken förstår språket eller det svenska systemet. Mustafa talade också om hur mycket som fallit på honom när det gäller mammans kontakt med olika myndigheter, något som många unga upplever när föräldrarna har svårt med språket.
Efter kvinnornas presentationer ställde de sig på scenen och vände ryggen mot åhörarna. På varje kvinnas T-shirt var tummen-ner-symbolen och en av de lagtexter som föreslås gälla från och med i sommar. Där stod bland annat:
- sänk straffbarhetsåldern till 13 år
- skärpta krav för arbetskraftsinvandring
- återkalla permanenta uppehållstillstånd
- utvisning pga misttänkt vandel
Därefter följde en fikapaus, och sedan var det dags för samtal med den inbjudna gästen, generaldirektören för jämställdhetsmyndigheten, Lise Tamm.
Hon börjar med att tacka för vittnesmålen från kvinnorna. Vidare säger hon att hon är glad över att myndigheten har möjlighet att bidra med resurser till organisationer som Världens kvinnor.
– Vårt ansvar är att genomföra regeringens politik, vi har inga egna agendor. Vi hanterar heller aldrig enskilda fall.
Om det kommer lagförslag som inte stämmer med till exempel Europakonventionen eller vår grundlag, då ska myndigheten säga ifrån.
Myndigheten arbetar inte bara med kvinnors och flickors rättigheter, utan även med mäns och pojkars.
En kvinna frågar om och i så fall hur jämställdhetsmyndigheten arbetar för att öka möjligheterna för utlandsfödda kvinnor på arbetsmarknaden och för att öka representationen av utlandsfödda inom myndigheten.
– En av anledningarna till att kvinnor har svårt att få jobb är att det satsas mycket mindre arbetsmarknadsresurser på kvinnor än på män, svarar Lise Tamm.
Hon fortsätter och talar om att de samarbetar med flera olika aktörer, och att de utbildar andra myndigheter så att de ska få rutiner som fungerar.
– Vi försöker också öka mångfalden inom myndigheten, vi behöver flera människor med utländsk bakgrund, vi behöver många olika perspektiv.
Annika Skarf
