Ambulans

Folkhälsan i Stockholms län har förbättrats över lag, men skillnaderna är stora mellan grupper med olika livsvillkor. Det visar statistik från Region Stockholms Folkhälsorapport. Både inkomsterna, utbildningsnivån och medellivslängden ökar, men ojämlikheten minskar inte.

Rapporten visar bland annat att den psykiska ohälsan ökar. Ångest och depression är vanligt och värst drabbade är lågutbildade och utrikesfödda. Dessutom ges varken diagnoser eller vård i lika hög utsträckning till dessa grupper jämfört med övriga. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för unga människor.

– När skillnaderna ökar i samhället riskerar det att minska tilliten för välfärden, vilket gör att de som har störst risk för ohälsa uppsöker vården i mindre utsträckning. Det här leder till sämre folkhälsa och ökad risk för sjukskrivningar, arbetslöshet och ett ännu större utanförskap som följd, säger Karin Fälldin, C, ordförande i Folkhälsoberedningen i ett pressmeddelande.

Annons:

De sjukdomar som orsakar störst sjukdomsbörda för stockholmarna är hjärtinfarkt och stroke, något som är mer än dubbelt så vanligt förekommande i Rinkeby-Kista jämfört med Östermalm. Både hjärtinfarkt och stroke går att förebygga genom att hålla koll på riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker, kolesterol och övervikt men dessa symptom är ofta underdiagnostiserade.

Även gynekologiska sjukdomar som endometrios och PMS bedöms vara kraftigt underdiagnostiserade vilket innebär att många kvinnor lider i onödan.

Fakta: Region Stockholms folkhälsoenkät, Hälsa Stockholm, har skickats ut vart fjärde år sedan 1990. Deltagarna svarar på frågor som handlar om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete, trygghet och sociala relationer. Antalet deltagare har varierat från cirka 34 000 till cirka 22 000.

Syftet med rapporten är att skapa ett kunskapsunderlag om folkhälsa som ska underlätta prioritering och planering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt hälso- och sjukvård.
Källa: Region Stockholm

Print Friendly, PDF & Email