Det är inte mer stök på buss 179 än på 4:an som går i innerstan. Ändå utmålas den som värsta bussen av SL:s moderate ordförande Kristoffer Tamsons. Busslinje 4 har lika mycket stök per resenär.
Statistik från Trafikförvaltningen i region Stockholm, som Nyhetsbyrån Järva begärt ut, visar att buss 4 har tre gånger så många resenärer som 179:an, och tre gånger så många registrerade trygghetsärenden. Totalt har 90 ärenden registrerats på buss 179 år 2021, och mönstret ser likadant ut som i övriga SL-trafiken. Buss 4 hade 287 ärenden.
De framställer oss som kriminella
Annons:
Men både SL och bussbolaget Arriva framställer 179:an och Kista som det största problemet och upprepar att det förekommer hot, våld och många som plankar på bussen. Arriva säger till Mitti att ”problemen är värre än någonsin”. SL:s Kristoffer Tamsons lösning på problemen är att kalla in polis och ordningsvakter.
– De framställer oss som kriminella, när det handlar om att bussarna går för sällan, säger Mohamed Hagi Farah, som ofta reser mellan Rinkeby och Kista.
Nu planerar SL att införa omfattande biljettkontroller med stöd av polisen. Sådana razzior där bussar stoppas och alla passagerare kontrolleras förekom tidigare men har pausats under pandemin.
De tränger sig på bussarna för att de inte vill komma för sent till skolan
Det är varje morgon mellan 7 och 9, och varje eftermiddag mellan 15 och 17, som det är trångt på buss 179 mellan Rinkeby och Kista.
– Barnen som åker till skolan har busskort. Anledningen till att de tränger sig på bussarna är att de inte vill komma för sent till skolan, säger Hagi Farah.
– Många vuxna i Tensta och Rinkeby arbetar på Arlanda och de åker kommunalt dit. De tar bussen till Sollentuna och pendeln till Märsta. De plankar inte heller, men de vill komma till jobbet i tid.
Den 4 januari höjdes SL:s biljettpriser igen. Hoten och våldet som Arriva larmar om har i stort sett bara med biljetterna att göra. Enligt Trafikförvaltningen är det just biljettkontrollerna som inte kan genomföras på ett säkert sätt. Det är när avgifterna ska drivas in som konfliktsituationer uppstår mellan bussbolag och resenärer. I sin hållbarhetsrapport för 2020 skriver Arriva själva att när biljettblippandet pausades försvann hot och våld:
”Covid-19 och restriktionerna som infördes för kollektivtrafiken har gett tydliga konsekvenser då hot och våldssituationer i princip upphört för våra bussförare eftersom validering av biljetter inte har varit möjlig.”
Arriva bara får betalt för varje Verifierad Betalande Påstigande
Avtalsmodellen mellan SL och bussbolagen driver på dessa problem. Den kallas VBP och betyder att bussbolagen som Arriva bara får betalt för varje Verifierad Betalande Påstigande. Innan dessa avtal infördes beställdes trafik och bussföretagen fick betalt för till exempel antal turer.
Enligt en intern utvärdering från Trafikförvaltningen finns det risker för trängsel med den avtalsmodellen: ”VBP skapar drivkrafter för trafikutövaren att öka valideringsgraden.” Det betyder mer tryck på bussbolagen och sedermera på chaufförerna att kräva biljett, eftersom man annars inte får betalt. ”VBP driver trafikutövaren att effektivisera resursutnyttjandet, vilket ökar risk för trängsel.” Detta eftersom halvtomma bussar ger bara hälften så mycket betalt.
Det var i Nyhetsbyrån Järva som Mohamed Hagi Farah krävde att fler bussturer skulle sättas in. Ansvarigt regionråd, Tomas Eriksson, MP, svarade då att det är för trångt på vägarna och därför går det inte att sätta in fler bussar. Han förslog att resenärerna skulle ta tunnelbanan och byta vid Västra skogen istället.
Men att sätta in fler bussar blir inte lönsamt
– Men de behöver bara sätta in fler turer mellan Rinkeby och Kista, det är just på den sträckan som det alltid är trängsel. Folk är trötta på att bussarna alltid är fulla och ungdomar tränger sig på genom bakdörrarna för att få plats, säger Hagi Farah.
Men att sätta in fler bussar blir inte lönsamt på grund av avtalsmodellen mellan SL och Arriva. Däremot kan fler biljettkontroller med hjälp av polis öka intäkterna.
Viktor Arnell
