Den här veckan samlas FN:s delegater i Stockholm för att högtidlighålla 50-årsjubileet av FN:s första klimatkonferens som hölls i Stockholm, 1972. Men det finns ingenting att fira, menar lokala debattörer som vill se ett mer konkret klimatarbete i Järva.
Det finns inget att fira säger Greta när hon blir intervjuad av DN stående på Mynttorget efter att ihärdigt genomfört sin protest i mer än två år. Vi är många sociala rörelser som ansluter oss till det påståendet. Det Stockholm och Sverige firar firar är femtio år av passivitet. Femtio år av att inse vad som behövs göras och oförmågan att i tillräcklig utsträckning ställa om för att göra det möjligt.
En hållbar framtid måste även vara en socialt hållbar framtid
Annons:
Vad kan vi göra? Vi som verkligen vill se en förändring. Kanske är det enklaste och mest påtagliga vi kan göra att sätta spaden i marken och skapa den framtid vi vill se. I Järva kommer vi att göra just det. Vi avser att skapa en matpark för alla, kommande och framtida generationer. Vi avser inte bara sätta potatis, utan ett sätta frö till en folklig protest mot vad passiviteten kommer att göra med våra framtida möjligheter att leva och äta. Vi utgår från Järva, för att i hjärtat av Järva finns ett av världens största urbana ekologiska jordbruksområden, Hästa gård. Hästa gård innefattar 240 hektar outnyttjad mark som staden inte prioriterar för att de är mer intresserade av att asfaltera och förvärra klimatproblemen genom Förbifart Stockholm. I Järva så finns också det största hotet mot samhällsgemenskapen, segregationen. För en hållbar framtid måste även vara en socialt hållbar framtid.
Vad är det som driver oss? Det är kunskapen och klarheten i att under de kommande femtio åren måste vi i världen producera lika mycket mat som vi gjort de senaste 500 åren för att mätta en växande befolkning, samtidigt som förutsättningarna blir allt sämre. Sveriges matproduktion har minskat från 85-90 procent inhemsk produktion efter kriget till nuvarande 50 procent. Vi måste börja undersöka var vi kan börja odla och använda teknik som har ett hållbart kretsloppstänk, som inte utarmar jorden och kan producera mer mat, med mer näring.
Ryssland och Ukraina står för en stor del av världens veteproduktion
Klimatförändringarna ökar risken för extremväder och även sannolikheten att de inträffar runtom på jorden samtidigt. Vi har en extrem stress för livsmedelsförsörjningen att vänta. Torkan som följer av klimatförändringarna är ett stort problem. På grund av våra ohållbara metoder blir också jordkvaliteten stadigt sämre och näringsinnehållet i skördarna har minskat. Samtidigt baseras många människors livsmedelsförsörjning på några få områden i världen med mycket hög produktion. Om dessa slås ut kan det snabbt bli mycket allvarligt.
Genom kriget i Ukraina har vi sett hur snabbt det kan gå när diktaturer som inte påbörjat sitt omställningsarbete och som mäter sitt välstånd i olja, startar krig och offrar unga människor för att komma åt de sista fossila fyndigheterna. Ryssland och Ukraina står för en stor del av världens veteproduktion och de höjda matpriserna har vi alla fått känna konsekvenserna av. Särskilt redan ekonomiskt trängda familjer i Järva och den större delen av vår orättvisa värld som måste klara sig på mindre än två dollar om dagen.
Mariam Jallow Tholozan
Rut Karin Zettergren
Esther Hauer
