Stockholms stad och Polisen har kommit överens om att samarbeta för att få till ännu fler övervakningskameror runt om i kommunen. De befintliga kamerorna från kommunen och Polisen ska utökas, med åtminstone fem nya övervakade platser i Akalla.
Socialdemokraterna som styr i kommunen har presenterat en överenskommelse med Polisen om att verka för utökad kamerabevakning. Den innebär 40 nya kamerapositioner i bland annat Akalla, Skärholmen och Bagarmossen. Enligt Polisen handlar det om 40 nya kameror som satts upp under hösten 2024 och att ytterligare 40 planeras under 2025.
– Vårt allt närmare samarbete med Polisregion Stockholm är avgörande för att öka tryggheten i Stockholm. Sedan tidigare stöttar vi polisen i deras viktiga arbete genom att bland annat erbjuda en omedelbar kontakt mellan polisen och stadens socialjour.
– På varje lokalpolisområde finns numera en socialsekreterare, vi har ett nära samarbete kring öppna drogscener samt Trefas, en metod för att stoppa det dödliga skjutvapenvåldet, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd, i ett pressmeddelande.
Någon direkt utvärdering av kamerorna har inte gjorts
Polisen har sedan tidigare många övervakningskameror i Järva och sommaren 2023 satte Stockholms stad upp egna kameror i Akalla och Husby. Den kommunala övervakningen av allmänna platser skulle vara ett pilotprojekt under sex månader, vilket sedan skulle utvärderas. Men kamerorna är fortfarande kvar och någon utvärdering av deras effekt har inte gjorts.
I en internt PM om stadens kameror som legat till grund för det nya samarbetet med polisen analyserades bara förutsättningarna för att få till kameraövervakningen, inte vad den gett för effekter på exempelvis trygghet eller integritet. Problemet, enligt staden, var dels att man bara fick tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten att övervaka mellan klockan 20 och 06 – och inte dygnet runt som man ville – dels att handläggningstiden var för lång, samt att det fanns både juridiska och praktiska svårigheter kring att lagra och dela övervakningsfilmerna.
Integritetsskyddsmyndigheten har nu också inlett en tillsyn av kamerorna, efter att de anmälts för brister i efterföljandet av tillstånd och regelverk, vilket Nyhetsbyrån Järva skrivit om tidigare.
Nu har regeringen presenterat ett lagförslag om att tillståndskravet för kameraövervakning helt ska tas bort för bland annat kommuner från och med juli 2025. Samtidigt kommer kommunerna att bli skyldiga att dela sitt material med brottsbekämpande myndigheter. Fram till dess hoppas Stockholms stad på den nya överenskommelsen med Polisen.
Samarbetet går ut på att staden och Polisen enas om platser som ska övervakas, varpå kommunen förbereder “infrastruktur”, i form av exempelvis byggnader eller nätverk. Kamerorna blir sedan en del av Polisens kameraplattform tillsammans med alla deras övriga kameror, med liveövervakning från en central.
I februari hade staden förberett drygt 90 sådana platser som skulle kameraövervakas, varav 40 alltså ska komma på plats i år. Fem av dessa kommer att sättas upp i Akalla.
Enligt Brå förebygger inte kameror några våldsbrott
För Polisen är kamerorna ett viktigt verktyg för att få information och kontroll. Men de har ingen större brottsförebyggande effekt. Enligt Brottsförebyggande rådet så förebygger inte kameror några våldsbrott.
Men finansborgarrådet Karin Wanngård (S) tycks ha en enorm tilltro till kamerornas effekt. I ett pressmeddelande om överenskommelsen med Polisen påstår hon att kamerabevakning leder till “minskad risk för rån, misshandel och sexualbrott” enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Det stämmer dock inte med vad Brå skriver, och när Nyhetsbyrån Järva frågar om källan på detta, svarar pressekreteraren att påståendet var ett misstag och korrigerar det till att kamerorna istället kan hjälpa mot “fordonsbrott, egendomsbrott och narkotikabrott”. Påståendet ligger dock kvar på socialdemokraternas och Wanngårds sidor.
I inläggen om kameraövervakningen skriver Karin Wanngård också att 100 mordförsök som rör de kriminella nätverken i Stockholmsregionen har förhindrats bara i år, tack vare övervakningskamerorna. Det är en uppseendeväckande siffra, med tanke på att polisen bara en månad tidigare gått ut med nyheten att drygt 100 grova potentiella våldsdåd då kunnat avvärjas eller förhindras – i hela Sverige. Av dem rörde endast 50 “stämpling, mordförsök eller förberedelse till mord” och orsaken som då angavs var “proaktivt polisarbete”, och alltså inte enbart kameraövervakning.
Kamerorna är “en av faktorerna som har betydelse i arbetet”
När Nyhetsbyrån Järva frågar om källan på det påståendet hänvisar Socialdemokraterna till ett citat i en DN-artikel, där regionpolischef Mattias Andersson förvisso säger att de hittills avbrutit 100 mordförsök i Stockholmsregionen. Men att det skulle vara kamerornas effekt som åsyftas är inte helt tydligt. Och Stockholmspolisen kan varken bekräfta de uppgivna siffrorna eller att dessa enbart skulle förhindrats tack vare övervakningskameror. De svarar att kamerorna är “en av faktorerna som har betydelse i arbetet”.
Oavsett effekt eller integritetsaspekter går de som förespråkar ett övervakningssamhälle en ljus framtid till mötes. Tidöregeringen presenterar en strid ström av förslag som ska göra statlig övervakning lättare, och oppositionen i Socialdemokraterna lägger samtidigt förslag som ska trumfa dessa med ännu mer övervakning. Om det leder till ökad trygghet eller enbart mer kontroll återstår att se.
Viktor Arnell
