Fredag den 24 februari bjuder organisationen Nordic Ukraine Forum och fler organisationer in till ettårsdagen av kampen för landets överlevnad. Klockan 18 startar demonstrationen på Sergels torg, ett torg som måste fyllas till brädden.
Historien upprepar sig. Kalla krigets strukturer är inte rivna även om muren och Sovjetstaten föll för 30 år sedan. Relationen Europa – Ryssland byggd på avspänning och marknadsutbyte var nog aldrig ömsesidigt menad.
Det visade sig då det större och rikare land anföll och annekterade ytterligare delar av sitt grannland förra året, med maktanspråk likt de europeiska kolonisatörerna som byggde imperier på andra kontinenter under 1800-talet.
Den ryska invasionen i Ukraina inleddes den 24 februari 2022
Den ryska invasionen i Ukraina inleddes den 24 februari 2022 med förvissningen om att snabbt inta landet och tillsätta en lyd regering. Så blev det inte. Det ukrainska försvaret med inkallade civilister bjuder starkt motstånd.
Men över 200 000 ukrainare, många civila och barn, har dött till följd av invasionen. Hela städers el-och vattenförsörjning ligger nere och lidandet är stort. Man räknar med att upp till ofattbara 30 procent av landets befolkning är på flykt.
Anfallskriget inleddes efter hotfulla utfall om konsekvenser ifall forna östländer, denna gång Ukraina, skulle ta ytterligare steg mot väst för att stärka sin demokratiska utveckling. Ukraina önskar likt andra tidigare sovjetstater ansluta sig till Europeiska unionen och NATO.
Ukraina ses i Kreml som en del av den ryska intressesfären, som det historiska moderlandet i Ryssland. Det har geopolitisk tyngd genom kusten mot Svarta havet och landets stora naturtillgångar.
Ingen har undgått krigets konsekvenser
Kriget i Ukraina inleddes då en försvagad värld börjat komma på fötter efter pandemin. Eller rättare sagt, kriget fortsatte, efter ockupationen av Krim 2014.
Ingen har undgått krigets konsekvenser, med hög inflation och grymma kostnads-ökningar för svenska hushåll som redan lever på marginalen. En långvarig lågkonjunktur kan utlösa ytterligare varsel och arbetslöshet likt under 1990 –talets fastighetskris. Beroendet av rysk fossilenergi i Europa är heller ingen quick-fix.
Att underminera omvärlden var en noggrant planerad Kremlstrategi. Vad Kreml missade var den enighet och solidaritet som västländerna och EU visar då de ställer sig vid Ukrainas sida, med ekonomiskt, humanitärt och allt eftersom ökat militärt stöd. Men framförallt underskattades den beslutsamhet och mod med vilken Ukrainas befolkning genomlever krigets vardag och försvarar sitt land och därigenom oss andra. Ukraina strider för nationellt självbestämmande, sin demokrati, sin suveränitet och för andra länders frihet.
Under demonstrationen kommer, förutom ukrainska röster och musik, representanter från regering och riksdag, kulturföreträdare och fackliga organisationer att tala. Demonstrationer kommer att hållas samtidigt runt om i Sverige och i andra länder denna fredag.
Visa ditt stöd genom att närvara vid samlingen fredag. Mer info finns här.
Slava Ukraini!
Jenny Skagstedt
