JAG SATT EN bit ifrån Maya i den tomma pizzerian. Det stod plastblommor i fönstren och lukta pizzasallad över hela stället, men det var sunkigt på ett mysigt sätt. Trots att det var kväll och vi satt här så var det inget i luften som fick mig att känna shit, jag är med en tjej och borde agera. Det kändes bara skönt att ha nån att snacka med.
Maya tog en slice från pizzan vi dela på och lämna kvar kanten. Jag berätta för henne att jag hade åkt hem direkt efter snacket med klubbägaren och blottat min dröm för familjen.
Maya blev paff. ”Asså sa du att du ville bli komiker?”
”Nej inte komiker, jag behövde vara balanserad, jag sa som komiker.”
”Hur tog de det?”
”Hakeem sa ’ska du få folk att skratta eller ska man garva åt dig? Du kan jobba som drifttekniker, där på arbetsplatsen kan du dra skämt i lugn och ro’.”
Hakeem levla upp i fadersrollen, faderssnacket
Maya stanna mitt i tuggan och glodde på mig. Exakt så hade jag sett ut under samtalet hemma. Mina ben hade blivit gelatin och vägrat röra sig. Det var så främlingsfientligt kring det jag höll på med, allas oroligheter var på plats. Hakeem levla upp i fadersrollen, faderssnacket. Han undra om jag hade slutat min universitetsutbildning för det här? Jag kontra med att jag skulle hämta pengar till dem på fredag. Hakeem garva åt summan, kaffepengar? Det var en box i magen.
”Sen bad han mig dra ett skämt”, sa jag.
”Asså oh my god!”
”Ja walla, det är det värsta man kan säga till en komiker.”
”Vad sa du då?” fråga Maya.
”Jag sa att Hakeem passa som fadersfigur, till och med det här skalliga huvudet han har gjorde att morsan inte behövde städa efter honom.”
Jag behövde Mayas ärliga åsikter. Om det var nån som kunde peppa mig var det Maya.
”Asså tänk inte på dem, du vill ju det här! Hallå grattis!” sa hon helt allvarlig. Jag ventilera ihjäl mig. ”Alltså brorsan har tappat så mycket hår på grund av mig. Och sen kommer jag och säger att jag vill bli clown! Och jag har en hel klubb som ska bevittna det!”
Walla, om du söker på ordet bluff kommer du hitta en bild på mig
”Asså ja, en hel klubb ska bevittna att du kan det här.”
Jag tog en pizzaslice och svalde utan att känna smaken.
”Walla jag är en sån arbetslös shuno, om du söker på ordet bluff kommer du hitta en bild på mig.”
”Men tänk inte så, det kommer gå bra! Jag fattar att 143 jobb betyder mycket för dig, men det är nåt man kan göra något åt, men vet du vad man inte kan fixa? Karaktär och värderingar, det är viktigast! Asså vet du hur cool du är?”
Orden smaka som pannkakor med sylt, men ljög hon inte lite? Karaktär? Värderingar? Vem fan snacka hon om? Maya hade sitt shit together. Hon hade plugget, hjärnan och snart också jobb. Men vad fick hon tillbaka? En shuno som vakna varje dag med hjärtklappning.
”Tack så mycket men jag är feg också”, sa jag.
”Vad menar du?”
”Jag vet inte om jag vågar göra det.” Jag skämdes som fan.
”Men asså varje gång du pratar om komedi blir du så glad. Du älskar ju det här, så vad väntar du på? Asså strunta i vad andra säger, kör bara! Vet du hur många år av ditt liv du kommer slösa på att lyssna på andra? Du måste pusha dig själv, du är så rooolig!”
Hon fick mig nästan att spy av kärlek utan att jag visste om det.
”Asså på riktigt, vill du testa att köra stand up eller inte?” fråga hon.
Om jag inte satsa på komedi var jag en pundare
Tonen var plötsligt seriös. Det lät som en hundramiljonerkronors fråga. Rätt svar och pengar skulle regna över dig. Fel svar och du fick en hink med bajs. Jag titta på tallriken, det var inte mycket kvar av pizzan. Hjärtat slog och jag fick ur mig ett pyttelitet ”ja”.
”ÅÅÅH SÅ DU VIIILL! Men då får du bevisa för din bror!”
”Ja walla.”
”Gå till klubben och gör det då!”
Maya hade helt rätt. Om jag inte satsa på komedi var jag en pundare. Jag behövde få bort stenarna i magen. Och det enda sättet var genom att få familjens blessing. Nu hade jag min chans att bevisa mig. Han ville att jag skulle dra ett skämt? Jag skulle dra hundra!
Maya peka på mig med pizzan: ”Asså du är bäst! Den enda som kan stoppa dig Sharre är du. Men du kommer inte låta det hända va?”
Jag fick plötsligt en skum känsla i magen. Men såg till att sopa bort den direkt. Stoppa mig själv? Va, jag? Neeej, aldrig! Jag skulle inte banga för nåt i världen, jag skulle köra på fredag, hon skulle se!
”Du fattar inte vilka chanser du får, jag sitter och pluggar till tentor och du får dra skämt!” sa Maya helt seriöst.
”Det är din dröm ju, du har snart examen!” svara jag.
”Men det räcker inte.”
Vad mena hon, hur kunde det inte räcka? Pizzabagaren plocka bort tomma tallrikar från bordet bredvid och svepte bort smulor med en trasa.
Jag svär inte ens becknare fick lika många samtal som Maya
”Asså jag pluggar till sjuksköterska för att familjen ska bli nöjd”, sa Maya när pizzabagaren hade gått. ”Jag ska jobba och ge mamma det hon behöver. Jag försöker finnas där för mina yngre syskon. Men jag bor ju inte ens hemma, hur ska jag hjälpa dem då?”
”De ringer ju dig hela tiden?”
Jag svär inte ens becknare fick lika många samtal som Maya. Syskonen ringde konstant och förvänta sig swish, läxhjälp och fejkade underskrifter. Om jag hade ringt brorsan lika mycket hade han skaffat hemligt nummer.
Maya stirra på alla kantbitar hon lämnat på tallriken. ”Jag känner mig så misslyckad.”
Shit, var det så hon kände? Jag fatta ingenting, hon var den mest lyckade personen jag kände!
Hon titta allvarligt på mig. ”Den enda gången jag känner mig fri är när jag sjunger.”
Oj. ”Svär?”
Maya nicka och rodna nästan.
”Walla du sjunger för bra”, sa jag.
”Tycker du?”
”Jaaa du är jetski! Du säger alltid att jag kan bli komiker, varför skulle du inte kunna bli sångerska?”
Hon fingra på sina långa flätor. ”Asså jag kan inte bara hoppa av allt. Men jag känner mig bara så… Jag vet inte, jag önskar att jag var lika modig som du.”
Modig? Jag pussar dina ögon.
”Tack, men om jag var en guzz och det kom en sån här shuno, exakt såhär arbetslös och allt, jag hade bölat i den här pizzerian bara för att han är luffare. Du är den fina. Du är den människan som alltid backar mig. Du är en sån genuin människa som alltid finns där för alla andra. Ey när ska du göra nåt för dig själv bara?”
Det börja rinna tårar från hennes söta ögon. Oh shit! Hon böla! Vi satt en bit ifrån varandra på bänken och jag sträckte mig för att hålla om henne. Pizzabagaren var upptagen med att skrapa bort mjöl från disken och såg inte oss. Jag försökte säga fina ord för att Maya skulle förstå att hon var en fin människa. Ju mer jag prata för att övertyga henne om hur fin människa hon var, ju mer tårar kom det.
Khalas, vi skulle gifta oss och dö med varandra
Det gjorde ont i ryggen att krama henne från distans. Sakta men säkert tog jag små hopp på bänken för att komma närmare. Jag ville inte komma för nära för snabbt som ett creep. Jag försökte dröja på vägen, det var fortfarande ett litet utrymme emellan. När jag kom tillräckligt nära hade jag inte ont i kroppen mer, jag kunde hålla om henne vanligt som en vän. Hon sjönk längre ner i famnen tills hon hade pannan på mitt bröst. Jag försökte prata med en människa som jag hade där nere. Hon kisa upp och såg bara så söt och snäll ut. Jag visste inte vad en relation var, men om nåt borde det vara såhär. Jag kunde inte sitta här utan att visa känslor. Jag gav henne en puss på pannan innan jag förlora henne till tårar igen. Hon krama mig hårt. Khalas, vi skulle gifta oss och dö med varandra.
Om nån gick förbi skulle den undra vem det var som grät. Mådde de bra? Vi var tvärlyckliga, men de skulle undra om vi fastnat i varandra? Jag hade alltid trott att den här fysiska kärleken var ett skådespel. Eller att det var jag som var en äcklig känslokall människa när jag sett andra och inte fattat grejen. Men det var wow, jag hade aldrig blivit såhär tillfredsställd av nåns kram. Det här var min människa. Jag hade gått in i relationen som ett experiment. Men nu hade hon öppnat upp sig och sagt att jag var en såhär speciell och fin människa. Abow nu fatta jag, man kunde genuint känna såhär för andra människor.
Gråten var on standby
Jag hade inte ett enda skämt i huvudet. Det var inte att jag hade gråten i halsen, men det var åt det hållet. Gråten var on standby. Kämpa emot. Hon skulle känna dropparna på skallen och undra vem det var som spotta på henne.
Några timmar senare promenera vi till tunnelbanan för att säga hejdå. Jag skulle hem och sova hos morsan. Snälla kan jag komma tillbaka till Rågsved när jag vill och få en till kram? Det var en vårnatt och faktiskt lite varmt i luften fast solen inte var framme. Maya stod på perrongen och vinka av mig. Vi skulle inte träffas förrän på fredag kväll på klubben, men fan jag behövde henne. Jalla bre, jag var fast!
Snart satt jag i en nästan tom tunnelbanevagn och sökte efter tvivel på Maya. Du tänker på henne du blir glad, du pratar med henne du blir glad, du kramar henne du blir helt sprallig. Om jag hade känt såhär för några år sen hade jag tänkt ett, jag hade psykos och två, det var fett cringe. Men till och med när jag ansträngde mig för att tänka bort henne gick det inte. Alla tankar gick tillbaka till Maya. När hon ringde för att kolla hur långt jag kommit var det som att världen stanna.
Sharre är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publiceras med ett avsnitt varannan dag. Boken är skriven av Seluah Alsaati och är baserad på Sharmarke Elmis liv.
Illustrationerna är gjorda av Sara Bayrami.
