minnesplats och kyrka

I helgen sköts ytterligare en ung man till döds i Rinkeby. Järva­området utanför Stockholm är hårt pressat av en våg av extremvåld och kriminalitet. Vi, företrädare för trossamfunden på Järva, har därför gått samman för att med trons hjälp bjuda motstånd.

Våra bostadsområden kallas ofta utanförskaps­områden. Uttrycket speglar en faktiskt social verklighet. Men våra församlings­medlemmar är inte utanför. Vi är mitt i det svenska samhället. Vi är med och bär samhället och är redo att göra vår del för Sverige, men vi kräver också att hotet mot våra barns liv tas på samma allvar som om vi hade levt på samhällets solsida. En politisk företrädare sa efter en skjutning i Stockholms innerstad att våldet nu drabbar även vanliga svenskar.

Vi är vanliga svenskar. Våra församlingsmedlemmar är vanliga svenskar. Våra barn är vanliga barn.

Annons:

Men vi lever inte i det vanliga Sverige.

Förra året begravde vi nio av våra ungdomar, alla skjutna till döds. Det rör sig om regelrätta avrättningar mitt i den svenska välfärden. I vilka andra bostadsområden skulle myndigheter och invånare acceptera att vettvillingar öppnar eld med automatvapen i trapp­uppgångar, på lunchrestauranger och i kaféer?

Alla religioner fördömer dödandet av en medmänniska

Vi har tröstat föräldrar som har förlorat sina barn. Vi har också stöttat föräldrar som befinner sig i den hart nära omöjliga situationen att uppmana sina söner att gå till polisen och erkänna sina brott, för att få frid och för att inte förstöra resten av sina liv. Vi möter varje dag kraven på rättvisa, att de skyldiga måste straffas hårt.

Vi lever och verkar i områden där många är troende. När det officiella samhället och politiken inför våra ögon misslyckas, vänder vi oss till vår tro. Tron är vår styrka, och vi kommer i fortsättningen att vara ännu tydligare i samtal med våra församlings­medlemmar och i våra predikningar. Ingen religion ser mellan fingrarna på kriminalitet, alla religioner fördömer dödandet av en medmänniska. Koranen säger: om någon dödar en människa, skall det anses som om han dödat hela människo­släktet. Det femte budet i Andra Mosebok: du skall icke dräpa. Vi är nu enade över religionsgränserna att sätta upp en absolut spärr mot våldet som sliter sönder våra bostadsområden.

I en svår situation vill vi uppträda på ett sätt som är förenligt med det bästa i vårt land. Vi inser att vi måste bli kraften som vänder utvecklingen. En orsak till att våra invånare har tvekat är en allmän osäkerhet om huruvida samhället verkligen förmår skydda dem som står upp för lag och rätt. Oron för hämnd och veder­gällning riktad mot våra barn går inte att bortse ifrån.

Att bryta upp de kriminella nätverken är möjligt

Den hårda kärnan som driver narkotika­handeln och som är beväpnad är liten, i Järva­området kanske ett tjugotal personer. Kring dessa finns anhängare som tillhör en betydligt större grupp. Men de kan fortfarande vinnas för ett anständigt liv om de får vägledning och uppmuntran. Det förebyggande arbetet är centralt och upptar vår vardag, men konsekvensen av våldsam brottslighet med dödlig utgång måste vara tydlig även i områden som våra: de skyldiga måste gripas och dömas.

Civilsamhället är den felande länk som binder samman rätts­samhällets krav och myndigheternas sociala åtgärder. Att bryta upp de kriminella nätverken är möjligt. Men det krävs en kombination av folkligt motstånd och beslutsamma insatser från samhället.

Nätverk bekämpas med nätverk. Kriminalitet bekämpas med solidaritet.

Till de ungdomar som är aktiva och har begått svåra brott säger vi: du måste be dem du har skadat och dödat om förlåtelse även om det sker på begravnings­platsen, du måste be deras föräldrar om förlåtelse, du måste be dina egna föräldrar om förlåtelse. Därefter ska du gå till polisen, då kan du rädda dig själv. Gud kan förlåta den som uppriktigt ångrar sina gärningar.

Utbudet må finnas på Järva, men efterfrågan kommer från Täby

Sociala experter säger att unga pojkar som värvas till de kriminella gängen tidigt visar tecken på asocialt beteende. Det är också vår erfarenhet. Nu straffar sig undermåliga skolor och en svag socialtjänst.

Men detta får aldrig bli en orsak att ursäkta brottslingen eller att se mellan fingrarna med kriminalitet. Det finns ingen liten eller ofarlig kriminalitet. Morden växer ur narkotika­handeln. Motståndet måste riktas mot narkotika­marknaden som omfattar hela Stockholm. Utbudet må finnas på Järva, men efterfrågan kommer från Täby i norr till Tyresö i söder, från Saltsjöbaden i öster till Drottningholm i väster.

Gangstergängen arbetar med rädsla, och i brist på rädsla – våld. Siktet är inställt på att korrumpera hela samhället. Rädsla och våld finns, men våra samhällen har ännu inte drabbats av korruption. Politiker och myndigheter bör vara medvetna om vad som ligger i vågskålen. Organiserad brottslighet är inte statisk utan strävar efter att ta kontroll över företag, samhälls­organ och politiska företrädare.

Den helt överväldigande delen av våra församlings­medlemmar har en oförsonlig inställning till våldsbrott. De vill kunna lita på att samhället står på deras sida och att brottslingar som deltar i skjutningar straffas. Vi vill att poliser finns på plats och är synliga och att övervaknings­kameror fungerar. När inrikes­ministern i slutet av förra året besökte Tensta medgav han att många kameror var sönder eller tagna ur bruk.

Tron är vårt vapen mot våldet och kriminaliteten

Det finns ett starkt stöd i våra församlingar för polisens arbete och polisens ansträngning att lösa brotten och ha en öppen dialog med civil­samhället. Samtidigt är polisen alltför osynlig på gator och torg. Ett litet fåtal poliser har svårt att hitta rätt i sin yrkesroll, kanske av osäkerhet, kanske på grund av dåliga värderingar. De är gängens bästa vän. Gängen och deras naiva budbärare sprider idéer om att polisen är ungdomarnas fiende. Vi säger: det är vår polis. Därför önskar vi att poliser går runt bland bostäder och på skolor, hälsar på butiks­innehavare och pratar med människor och visar att rätts­samhället är närvarande.

Från och med nu säger vi därför tydligare än någonsin till våra församlings­medlemmar: det är på oss det beror. Tron är vårt vapen mot våldet och kriminaliteten.

Samarbeta med myndigheterna.

Stöd polisen och vittna om det du vet.

Visa ingen tolerans för narkotika­handel.

Vi hoppas att det svenska samhället står bakom oss i praktisk handling.

Abdul Kader, imam i Islamiska förbundet Järva
Petri Kinnunen, pastor och föreståndare för Tenstakyrkan
Nasir Ahmad Arif, imam i Ayshamoskén
Antonius Almaleh, Heliga familjens katolska kapell, Tenstakyrkan
Dani Yohanoun, Syrisk ortodoxa kyrkan S:ta Maria församling i Tensta
Hussein Farah, imam i Islamiska kulturcentrum
Julia Adolfsson, Frälsningsarmén Järva
Gunilla Moshi, diakon i Svenska kyrkan, Spånga-Kista församling
Yusuf Tuncer, Turkiska moskén
Kashif Virk, Islams Ahmadiyya Församling
Fardosa Omar, Rinkeby folkets hus (samordnare)
Print Friendly, PDF & Email