På torsdagskvällen samlades företrädare från sju olika religiösa samfund i ett rundabordssamtal i Rinkeby Folkets Hus, för att prata om valrörelsen och hur de upplever samhällsklimatet just nu.

Carl Hamilton, orförande i Rinkeby Folkets Hus som bjudit in till mötet, agerade moderator och öppnade upp med att beskriva bakgrunden. Att de under en tid upplevt hur många av de politiska problemen framställs allt mer som “etniska problem”, med exempelvis visitationszoner och vandelsutredning som i praktiken berör vissa grupper och områden mer än andra.

– Var går gränsen? Det är ingen som tänker på att det här kommer att drabba våra barn, sade verksamhetschef Fardosa Omar och efterfrågade en gemensam proteströst.

Annons:

På plats fanns bland annat representanter för Tenstakyrkan, Jesu små systrar, Svenska kyrkan, Islamiska kulturcenter i Rinkeby, Islamiska förbundet i Järva, Khadijah Center i Kista och Islams Ahmadiya Församling i Spånga. De delade en samstämmig bild.

“Förut pratade man om kriminella, nu pratar man om vanliga människor,” sade Mohamed Hagi Farah som först och främst fanns på plats i egenskap av förälder i Järva.

De verkliga problemen, menade flera, är den utbredda fattigdomen och att folk börjar placeras i förvar men också rädsla för rasistiska påhopp – främst för muslimer. Taxichaufförer som undviker att köra kvällspass och kvinnor med slöja som inte vill gå ut själva sent. Och att religionsfriheten behöver värnas, för alla.

Svenska kyrkan i Kista har nyligen haft samtal vid kyrkkaffet utifrån vilka frågor som väcker engagemang i samhället. Där framkom att alla tillfrågade var emot så kallade tonårsutvisningar.

En kvinna som gör besök på förvaret berättade hur mammor hämtas och tvingas välja om deras barn ska följa med eller riskera att separeras ifrån dem i väntan på utvisning.

Flera av de muslimska församlingarnas företrädare nämnde att de blir mer granskade än tidigare och att det följer i spåren av stängningar av utbildningar, studieförbund och biståndsorganisationers verksamhet. Tar man bort allt stöd för religiöst civilsamhälle finns en större risk att unga självradikaliseras, löd slutsatsen.

Gunilla Moshi, diakon inom Svenska kyrkan, deltog tidigare i februari i ett möte med en delegation som samverkat efter massakern på Campus Risbergska.

– Civilsamhällets roll i de här frågorna underskattas, sade hon.

Deltagarna var överens om att de vill göra mer för att motverka polariseringen och vara en gemensam, solidarisk, röst. Rent konkret diskuterades bland annat att bjuda in till gemensam fika eller iftar under de kommande fastorna. Och att bjuda in fler samfund.

David Johansson