Idag är tolktjänst vid vårdbesök gratis för privatpersoner i Sverige. Samtidigt utreder regeringen om det ska kosta pengar i framtiden. En utredning som kan drabba många Järvabor framöver.
– Om det kommer att kosta avstår jag, säger 46-åriga Fardosa Yılmaz.
Tidöpartierna har lagt fram ett förslag om att införa en avgift för offentlig tolk. Enligt förslaget vill de även förbjuda att barn tolkar åt sina föräldrar. Ett beslut väntas komma senast mars 2026.
En av dem som kan komma att drabbas är lokalvårdaren Fardosa Yılmaz. Vid intervjun får vi hjälp av en tolk som översätter mellan turkiska och svenska. Fardosa Yılmaz berättar att hon använder tolk vid vissa tillfällen. Oftast brukar hon låta en nära anhörig, ibland sitt eget barn, tolka vid vårdbesök. Hon säger att läkaren är kritisk till att låta anhöriga följa med in för att undvika missförstånd.
Om det skulle kosta pengar måste jag avstå från tolk
Vid enklare vårdbesök försöker hon klara sig på svenska. Hon vill vara självständig och inte bli beroende av att andra ska tolka åt henne. Om hon inte förstår ber hon läkaren att tala långsammare. Skulle det fortfarande vara svårt brukar det lösa sig på plats på vårdcentralen, säger hon. Fardosa Yılmaz man har däremot alltid med sig en tolk, eftersom han inte kan svenska.
– Om det skulle kosta pengar måste jag avstå från tolk, men för min man är det nödvändigt, annars kan han inte göra sig förstådd, säger hon.
Förslaget har väckt kritik, speciellt hos vårdpersonal som menar att risken för missförstånd ökar och kan leda till felbehandlingar. Hos läkare finns det också en rädsla för patientsäkerheten då ansvaret ligger hos läkaren. Risken finns att patienter kommer att välja bort tolkar för att det kostar och istället låta familj och bekanta vara med under samtalet, skriver Sveriges läkarförbund på sin hemsida.
Enligt siffror från Järva stadsdelsförvaltning är kostnaden offentliga tolkar runt 3 miljoner kronor om året. Om förslaget blir verklighet är det pengar som till stor del behöver komma ur egen ficka från dem som behöver tolk.
Ida Gure är både sjukvårdstolk och rättstolk i somaliska och ryska. Hon ser problem med det nya förslaget, och är orolig att fler kommer avstå från vårdbesök. Tolken har tystnadsplikt och följer tolkseden, yrkesetiska regler
– De som inte kan svenska har kanske inte så mycket pengar, och kan inte betala tolkavgiften själva. Antingen blir man tvungen att avstå helt från besöket eller så måste man använda sig av släkt och vänner.
Det är olämpligt att låta ett barn tolka åt sina föräldrar när det gäller till exempel ett cancerbesked, menar Ida Gure. Det kan också leda till missförstånd eller att någon medvetet utnyttjar en anhörig. Hon säger att det kommer att leda till fler missförstånd och intressekonflikter när patient och anhörig har olika uppfattningar om besöket. Ida Gure säger att det är lika viktigt att myndigheten eller läkaren förstår klienten, för att kunna utföra sitt jobb.
– Hur kan man bekämpa brottslighet och kriminalitet om föräldrar inte kan prata sitt modersmål med en myndighetsperson angående sitt barn som kommit på villovägar?
I sin roll som tolk betonar Ida Gure att hon är neutral och opartisk. Dessutom har hon tystnadsplikt och följer tolkseden, yrkesetiska regler som myndigheter tagit fram.
Den tidigare chefsåklagaren Lise Tamm har utsetts till utredare av regeringen. När Nyhetsbyrån Järva ringer henne vill hon inte kommentera utredningen, med hänvisning till att den inte börjat ännu.
En annan ledande person i utredningen är Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson. Enligt Aspling kommer undantagen från avgiftsbeläggning av tolk vara “från fall till fall”.
– Ja, det kommer att finnas undantag från den här nya huvudregeln. Det kommer att baseras på situationen, säger han.
När Nyhetsbyrån Järva frågar Ludvig Aspling om förslaget kan leda till minskat förtroende för myndigheter och ökat utanförskap slår han ifrån sig.
– Om en person får minskat förtroende för svenska myndigheter för att de får betala för en tolk för att de struntat i att lära sig svenska, då tycker jag att de ska åka hem, säger han.
Josephine Sandberg O’Neill
David Grgic Levin
August Halldén
Fardosa Yılmaz heter egentligen något annat.
Enligt vårdguiden 1177 har tolkar med tolkutbildning tystnadsplikt, vilket inte anhöriga eller bekanta har. Därför rekommenderar de professionella tolkar för att undvika missförstånd i samtal med vårdpersonal. Tolkens roll är att tolka vad vårdpersonalen säger och hjälpa patienten att ställa frågor. Enligt sjukvårdslagen har alla rätt till lika vård och de som behöver den mest ska prioriteras.
Under våren 2025 samarbetar studenter från JMK, Enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, med Nyhetsbyrån Järva.
