I helgen hölls den första kulturhistoriska vandringen på Hästa gård och på lördag ges nästa chans. På vandringen får man bland annat gå bland fornlämningar från järnåldern och höra om hur Järvafältet varit befolkat i tusentals år.
Ett sjuttiotal personer har samlats framför Grindstugan denna vackra och soliga aprildag. Det är många äldre, men också barnfamiljer, unga vuxna och en och annan hund, som väntar med stor förväntan på vad gårdsarrendator Anders Ström och arkeologen Mikael Söderström har att berätta.
– Det här landskapet är fullkomligt pepprat med spår av mänsklig aktivitet i över 3 000 år, säger Mikael Söderström, även utbildad kulturantropolog och den som leder guidningen vid Hästa gård.
Som första vandring är rutten planerad att gå längs med den gamla landsvägen förbi herrgården, ned och ut i “järnålderns landskap”, en sväng ned mot Igelbäckens dalgång och sedan tillbaka upp till herrgården igen. När det entusiastiska tåget slår följe med Mikael tar det sin stund tills alla har kommit fram så att han kan börja prata.
– Nu står vi mellan beteshagarna nedanför herrgården. I vårvintras när vi började jobba med dem här, för att återskapa det historiska beteslandskapet, då såg det illa ut, säger han och pekar mot de böljande grästuvorna längre bort.
Uppslag av ask och asp, död ved av stammar och stockar, slån och havtorn syntes då i nedbrytning. De fick röja ordentligt. Nu ska Anders Ströms betesdjur slutföra arbetet med att återskapa landskapet som det såg ut för ungefär 150 år sedan. Vid rensningen upptäcktes fornlämningar som inte funnits dokumenterade vid tidigare inventeringar, den senaste under tiden då Järvafältet var militärt övningsfält (1905-1970).
– Här nere finns en företeelse som är ganska märklig, säger Mikael nere vid “järnålderslandskapet”.
Han pekar mot triangelformade stenar, så kallade treuddar, i en lång rad och små kullar längs med foten av en slänt relativt nära nuvarande Akallalänken. Det är ett ett gravfält, uppskattningsvis från yngre järnåldern eller romersk järnålder (år 0–400 e.Kr.), som det också kallas. Mikaels teori är att gravfälten uppe på kullen varit fullbelagda och därför anlade man gravar även i sänkan.
Ännu längre bort, bredvid ett fält med fruktträd, finns en plan skogsyta där nästa stopp äger rum.
– Här inne är det överlagring på överlagring. Först fossil åkermark, alltså förhistorisk, sedan historisk (gränsen går vid år 1100) och som grädde på moset har militären varit här och schaktat, fortsätter Mikael som förklarar att hans tränade öga ändå har kunnat urskilja att det är en gammal fägata och en stensträng som sträcker sig längs med fältet.
På de kartor som han skapat över området sedan inventeringen började har han fått använda olika färger för att hålla isär fynden från de olika perioderna, men det mesta verkar ändå vara från den romerska perioden.
Ett av de sista stoppen exempelvis, är ute på krönet i en dunge ned mot Igelbäcken. Där finns både gravhögar, stenröjda ytor, stensträngar för djurhållning och fossil åkermark som kan ha tillhört en gammal gård, ett av många gårdfynd längs Igelbäcken.
Innan kulturvandringen avslutas vid herrgården görs en anhalt nere vid Igelbäcken, där Mikael Söderström beskriver hur det uppe i skogsområdet mellan Husby gård och Järvafältet finns en mängd fornlämningar. Bland gamla gravkullar och dungar finns också en ovalformad fornborg, nu väl kamouflerad av skog, mossa och annan växtlighet. Och ytterligare kulturhistoriska fynd sägs ha upptäckts vid Eggeby gård…
Nästa kostnadsfria kulturhistoriska vandring utgår ifrån Grindstugan på Hästa gård imorgon, lördag, klockan 11. Ingen föranmälan krävs.
David Johansson
