Politikerna om våldet och vad som bör göras

Nyheter

Politikerpanelen under Järva röstar började debatten om orsakerna till det våld som skakar Järva. Moderatorn Nattalie Ström Bunpuckdee undrade varför kravlistan från mammorna och regeringens lista på åtgärder mot våld var så olika.

Alla verkade överens om att just nu krävs kraftiga åtgärder mot våldet, samtidigt som mammornas krav borde tas med i regeringens tänkta lagförslag. Rashid Mohammed (V), tyckte att mammornas krav är rimliga krav:
– Det är det vi måste jobba efter, tycker jag, sade han.

Alireza Akhondi, riksdagsman för C, tyckte inte att man skulle ställa båda listorna mot varandra. Regeringens lista är inriktad mot just gängvåldet och det satsas miljoner kronor på socialtjänst, skola och andra saker vilka inte nämns, regeringen satsar också på förebyggande arbete, sade han.

Socialborgarrådet i Stockholm Jan Jönsson, L, sade att regeringens lista är mest inriktad på vad polisen skulle kunna vidta för åtgärder och han skulle gärna se att båda listorna skulle kunna slås ihop.

Fi:s representant Anna Rantala Bonnier nämnde att det är uppenbart att vad mammorna kräver är social upprustning och social rättvisa, medan regeringens lista är mest inriktad på repression och individ-fokus.
– Med tanke på engagemanget som finns borde regeringen satsa mycket bredare, sade hon.

Angående frågan om att göra en barnkonsekvensanalys på samtliga lagförslag tyckte alla att det är nödvändigt.

 – En sådan analys görs redan i alla stadsbyggnads projekt i Stockholm såsom nya hus, ett nytt torg eller dragna vägar, sade Jan Jönsson.

Alla var överens om att Tullverket måste få större resurser

På mammornas lista finns också krav om hårdare tag mot drogkonsumenterna. Svaren från de närvarande politikerna varierade, men alla var överens om att Tullverket måste få större resurser och befogenheter för att stoppa både drog- och vapeninförsel i Sverige.

Alireza Akhondi tyckte att man måste använda hårda tag mot brottssyndikat och gäng för med tanke på omfattningen av droganvändningen kommer det inte räcka förebyggande arbete. Men han var inte beredd att säga att det krävdes hårda tag mot de välbärgade områden där drogkonsumtionen är hög..

Fi:s Anna Rantala Bonnier tyckte tvärtom att det är självklart att man också ska använda repression även mot de rika kommuner som har invånare med en ekonomi som gör hela drogkedjan möjlig. Därför måste polisen lägga om sin strategi samtidigt som socialtjänsten måste bli bättre och få mer resurser.

Jan Jönsson tyckte att det är rätt att man även ska komma åt drogkonsumenterna, men inte bara. Inom finansbranschen och nattklubbarna finns det mycket konsumtion av droger, och han beklagade att polisens ”krogkommission” som jobbade särskilt i krogmiljön lagts ner.

På frågan om polisens arbete i resurssvaga områden borde utredas, sade V:s Rashid Mohamed att det är en väldig bra förslag.
– Då får man veta vad man får ut av de olika insatserna som görs och om de ger resultat.

Det finns inga quick fix för att bryta utanförskapet

Alireza Akhondi, var inte övertygad om att det skulle lösa några problem.
– Man måste arbeta på många saker samtidigt, men idag görs bara en sak åt gången. Det finns inga quick fix för att bryta utanförskapet, därför måste samhället mobilisera likt när miljonprogrammet sattes igång.

Nattalie Ström Bunpuckdee kommenterade att Folkets Husby har gjort en trygghetsundersökning som visade att 75,4 procent inte har eller har lågt förtroende till polisen, men att detta inte uppmärksammas alls.

– För polisens arbete krävs att de har ett förtroende, som inte finns. Det är en del av förtroendegapet mellan människor och myndigheter, vilket är den största utmaningen för alla som sitter här. Det leder till att folks behov inte blir tillgodosedda, sade Anna Rantala Bonnier.

Rashid Mohamed menade att det låga förtroendet från ungdomar är kopplat till segregation, arbetslöshet och andra sociala problem. 

Inte alla tycker att polisen gör ett dåligt jobb

– Men inte alla tycker att polisen gör ett dåligt jobb, många föräldrar tycker tvärtom att polisen borde vara mer aktiva. Många fler ringer till polishuset i Rinkeby om olika frågor och det visar att förtroendet ökar, sade Jan Jönsson.

Anna Rantala Bonnier konstaterade att det inte är bara polisen som har lågt förtroende, det har även kommunpolitikerna, förvaltningen och socialtjänsten.

– Mammornas lista är otrolig viktig och då måste man ta till sig den. Och inte som nämndens ordförande avfärda det enorma engagemanget som finns. Det är enkelt att säga att det är mammornas fel att deras barn är kriminella. Man måste satsa på mammorna, satsa på föräldrarna i området till exempel med boendestöd till dem som behöver, och ge socialtjänsten resurser och verktyg för att jobba med mer praktiska åtgärder.

Enligt Jan Jönsson finns just nu omkring 60 personer som vill hoppa av kriminalitet.
 – Dessa människor måste bryta med hela sitt liv och flytta andra delar av Sverige på grund av att hotbilden är så allvarlig. Vissa klarar inte att fullfölja programmen och bryta helt med sina liv.

Varför satsar inte Stockholm på Sluta skjut?

När publiken fick ställa frågor, så frågade Carro Sinisalo socialborgarrådet Jan Jönsson varför Stockholm inte satsar på projektet Sluta skjut.

– Det är inte är politikerna som bestämmer vad polisen ska göra, det är regeringen. Det kräver att polisen och staden jobbar ihop och polisen har sagt att de ska börja med Järfälla och Huddinge. Saken är att polisen ska vara med, annars blir insatsen någonting annat, svarade han.

Rashid Mohamed ansåg att den borgerliga majoriteten har misslyckats med trygghetsarbetet när man fokuserar helt på ordningsvakter och prioriterar helt fel. Dessutom frågade han sig varför inte kommunen driver på i frågan om Sluta skjut.

– Stockholms stad har ett samverkansavtal med polisen och en av punkterna är att få slut på skjutningar i staden.

Adolfo Ovalle
Print Friendly, PDF & Email