Polisen publicerade den 24 februari en notis om att stora delar av Stockholms stad skulle övervakas med drönare. Alla Järvas stadsdelar och många andra förorter kan drönarövervakas under våren. Men beslutet hade redan börjat gälla och att strunta i att upplysa om det är ett lagbrott.
Det senaste året har polisen ökat sin övervakning med drönare rejält. Vid större allmänna sammankomster eller fotbollsmatcher tas beslut om att kameraövervaka med drönare, eller UAS, som polisen kallar det. Utöver det sitter fasta kameror i nästan varenda hörn i Järvas stadsdelscentra som filmar dygnet runt.
Nyhetsbyrån Järva har tidigare rapporterat att någon tillsyn av polisens övervakning inte sker. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, ska egentligen kontrollera att polisen följer lagen, men har inte gjort någon sådan tillsyn alls. Varken kring den omfattande drönarövevakningen eller kring de fasta kamerorna.
Totalt utgör områdena nästan 100 kvadratkilometer
Denna gång har polisen beslutat att övervaka mycket stora områden i Stockholm. I kartan som Nyhetsbyrån Järva sammanställt utifrån de 42 bilder som polisen publicerat framgår att stora förortsområden bevakas (se grafikbilden nedan). Hela Järva ingår i bevakningsområdet och ytterligare många förorter och stadsdelar. Några platser i innerstan ingår också, men där har enstaka kvarter valts ut, medan man längre från centrum ringat in hela stadsdelar. Totalt utgör områdena nästan 100 kvadratkilometer, till största delen bostadsområden.
Till P4 säger polisen att man “tagit ut svängarna” efter senare tidens grova brott i regionen. Juristen Peter Hellman påpekar att omfattningen av bevakningen – med så stort område, så många människor och så lång tid – tyder på att polisen åsidosatt integritetsintresset.
Integritetsintresset ska ställas mot övervakningsintresset, men det är efter lagändringen upp till Polisen att avgöra vilket som är viktigast.
På frågan om hur övervakningen minskar brottsligheten svarar polisen att “UAS ger Polisen en utökad möjlighet att få en överblick av ett område”.
“[Drönarna] är mycket effektiva i både brottsförebyggande syfte men även för uppklaring av redan begångna brott”, skriver Anna Westberg på polisens mediecenter.
På tisdagskvällen skedde skjutningar i både Rissne och Sätra, på platser som ingår i det drönarövervakade området
Någon omedelbar brottsförebyggande effekt tycks dock beslutet inte ha haft. På tisdagskvällen skedde skjutningar i både Rissne och Sätra, på platser som ingår i det drönarövervakade området.
Till skillnad från fasta kameror kan drönare än så länge inte övervaka sitt område konstant. Samtidigt är de svårare att undvika när de väl övervakar och de är utrustade med värmekameror för att kunna se i mörker. Lättrörligheten gör att de enkelt kan övervaka större områden, vilket polisen gärna gör, även om lagen inte medger ett svagare värderat integritetsintresse bara för att det är lätt att utnyttja sådana tekniska fördelar.
Polisen poängterar därför “att besluten innebär att områdena kan komma att bevakas, det vill säga att möjligheten finns.”
´Men det betyder alltså inte att Polisens drönare kommer vara uppe i luften 24-7´
“Men det betyder alltså inte att polisens drönare kommer vara uppe i luften 24-7”, skriver Anna Westberg på polisens mediecenter till Nyhetsbyrån Järva.
Kamerabevakningslagen kräver att polisen upplyser om bevakningen “genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt”. Det vill säga de som vistas i respektive område ska känna till att området bevakas. I förarbetena till lagen som gav Polisen nya befogenheter att övervaka allmänna platser var det just detta som skulle vara garanten för att integriteten skulle kunna värnas.
Regeringen svarade 2019 på remissinstansernas oro för att ett slopat tillståndskrav för Polisens bevakning skulle inverka negativt på integriteten, meddelarfriheten, anskaffarfriheten och rätten till anonymitet just med argumentet att det skulle finnas upplysningar om att kamerabevakning pågår på en plats dit allmänheten har tillträde. “Den som inte vill möta någon på en kamerabevakad plats har alltså alla möjligheter att undvika detta” skrev regeringen. I praktiken är detta nu omöjligt om man bor i ett bostadsområde som står under bevakning och när någon upplysning om bevakningen inte finns.
Regeringen skev även att remissinstansernas oro för minskad insyn i övervakningsbesluten var obefogad, då det skulle “finnas goda möjligheter för allmänheten och tillsynsmyndigheten att få kännedom om vilken kamerabevakning som pågår.” Även detta tryggande besked tycks vara utgånget när upplysningskravet kringgås. Nyhetsbyrån Järva begärde också ut beslutet om drönarövervakning av södra Stockholm den 14 februari, men har i skrivande stund inte fått något svar.
Polisen menar att det räcker att lägga en notis på deras hemsida för att lagkravet ska vara uppfyllt.
Hur har ni tänkt att de som bor och vistas i dessa områden ska få upplysningen i god tid? artikeln på polisens hemsida publicerades nio dygn efter att beslutet trädde i kraft
“Vi lämnar upplysning om beslutet om kamerabevakningen på polisen.se. I detta fall genom den artikel vi publicerade i fredags,” svarar Anna Westberg på Polisens mediecenter.
Nyhetsbyrån Järva kan nu avslöja att artikeln på polisens hemsida publicerades nio dygn efter att beslutet trädde i kraft den 15 februari. Polisen har alltså helt struntat i att upplysa om beslutet i tid.
Att publicera en notis i polisens nyhetslista är i praktiken ingen upplysning till de som vistas i de bevakade områdena. På polisen.se publieras cirka 20 notiser per dag bara för Stockholm. Beslutet gäller till 31 maj, så notisen kommer snart hamna väldigt långt ned i flödet.
Om någon besöker något av de kamerabevakade områdena i maj, är er förväntan att personen plötsligt ska gå in på polisen.se, välja ”Aktuellt > Nyheter och Händelser”, Skriva in ”Stockholms län”, skrolla cirka 1500 notiser bakåt i tiden och sedan råka hitta den aktuella nyheten, skrolla igenom de 42 kartbilderna och jämföra med sin position för att få reda på att området hen befinner sig i är kamerabevakat? Anser ni det vara en verksam upplysning?
“Se tidigare svar”, svarar polisen på den frågan.
Viktor Arnell
