“Polisen har ofta helt legala skäl att ingripa”

Intervju

Niclas Andersson är lokalpolisområdeschef i Järva, eller enklare uttryckt, han är polischef. I 26 år har han varit polis och sedan nästan sju år tillbaka är han den högst ansvarige inom polisen i Järva.

Vi träffas för intervjun i polishuset på Sundbybergsvägen i Solna, för i Järva finns ingen polisstation. Inte än.
När blir polishuset i Rinkeby klart?

– Det senaste beskedet vi har fått är våren 2020, den 27 mars har vi som riktmärke. Jag tror, att det kommer betyda jättemycket. Vi kommer närmare området och kommer att vara mer synliga. Alla luncher, naturliga och spontana möten, kommer att ske i Rinkeby, istället för som nu i Solna.

Det nya polishuset kommer att ha passavdelning och reception, och där kommer PKC, polisens kontaktcenter att finnas.

– Det är dit man kommer när man ringer 114 14 PKC. Det är där vi hoppas anställa så många som möjligt från området.

Hur går det med rekryteringen av lokal personal? Jag har hört att nästan ingen kommer till de möten ni anordnar?

– Nej, det stämmer inte. Men vi har inte kunnat anställa så många som vi har önskat än, beroende på att bygget blivit försenat. Men flera från Järva har redan fått jobb och börjat arbeta någon annanstans inom polisen. Mycket kvalificerad och kunnig personal.

– Vi ser de anställningarna som ett led i arbetet att få flera från våra förorter att söka till polishögskolan. Många som börjar att arbeta inom polisen söker sedan till polishögskolan. 

Har du läst de senaste artiklarna i Nyhetsbyrån Järva?
– Nej, det har jag inte.

Jag gör en kort sammanfattning av artiklarna, som handlar om unga killar som, till synes utan anledning, behandlats brutalt av polisen.
Polisens relation till unga killar i Järva, hur skulle du beskriva den?

– Generellt är den bra, sedan har vi ett antal händelser där man får återkoppling. Där ingripande kan ha varit onödigt våldsamt och inte legitimt. Men många gånger ser man en händelse och ser inte hela skeendet, har inte hela bilden. Men naturligtvis händer det att polisens ingripande varit våldsamt. För oss är det viktigt att inte använda mer våld än vad som krävs.

Ofta hör man polisen förklara sådana händelser med att det finns ”enskilda rötägg”, när problemet verkar vara strukturellt. Även de bästa poliser tycks malas ned av något som kan beskrivas som kårandan.

– Vi har en del anmälningar, som utreds av en fristående avdelning inom polisen, avdelningen för särskilda utredningar.

Det är väl inte många, snudd på ingen, av de unga killarna i Järva som anmäler?

– Nej, men det förekommer. Av egna erfarenheter vet jag också att alla de här historierna har en tendens att få ett eget liv. De blir återberättade i tredje och fjärde hand och samma historia får ett helt annat innehåll.

– Polisen har ofta helt legala skäl att ingripa och det är svårt att på kort tid bedöma vilket brott det handlar om. Det är svårt att veta om den som vill undkomma har kalsongerna fulla med knark eller inte. Men vi har allt att vinna på att kontrollera rätt personer och vill inte att oskyldiga ska drabbas.

Niclas Andersson tycker att polisens relation till Järvaborna har förbättrats avsevärt de senaste åren.

– Vi är inte utsatta för stenkastning eller hot som tidigare. Vi har aldrig hittat så mycket knark på människor som vi gör just nu. Aldrig beslagtagit så många vapen som nu. Fler hör av sig till polisen och vill lämna information kring brott än jag upplevt tidigare. Balansgången mellan att fullfölja polisens grunduppdrag, och inte göra det med fel personer, är inte lätt. Vi försöker göra det på så bra sätt som möjligt.

Har poliskåren problem med rasism? Förekommer rasprofilering?

 – Det är klart att det finns, men i vilken omfattning är väldigt svårt att veta. Polisen speglar generellt resten av samhället. Men det är något vi motarbetar aktivt. Man blir en sämre polis, om man har förutfattade meningar om människor. De som jobbar i Järva har ofta valt att arbeta där.

– Våra poliser hamnar gång på gång i svåra situationer och ägnar mer tid åt livräddning än man någonsin gjort förut. Unga män avlider i baksätet på våra bilar, det är mycket vapen och våld, klart att det påverkar oss som poliser. Min upplevelse generellt är att poliserna i Järva har en positiv människosyn. Har man inte det går man sönder inombords.

Jag har sett hur biljettkontrollerna på 179:ans buss genomförs. Tio, femton vuxna män, poliser, ordningsvakter och personal från bussbolaget jagar småkillar. Trycker ner dem med våld på marken, som om de vore värsta förbrytarna. Tycker du det är korrekt?

– Vi har fått kritik från bussbolaget för att vi inte har gjort fler kontroller. Det är ett jätteproblem på 179:an, folk tränger sig före i kön, visar inte sina SL-kort. Vi gör inga biljettkontroller, utan vi är där för att säkerställa att biljettkontrollanterna kan göra sitt arbete. Det är en arbetsmiljöfråga för personalen på Arriva.

I slutet av intervjun frågar Niclas Andersson mig hur jag tycker att stämningen i Rinkeby är nu, om det känns bättre när knarklangarna är borta från centrum. Jag säger, att jag tycker det är obehagligt med alla ordningsvakter i tunnelbanan och polispiketen utanför, på Rinkeby torg. Att det ibland känns som om jag befinner mig på ockuperat territorium.

 – Med all respekt, säger Niclas Andersson, men jag träffar många människor som tycker att det är mycket bättre nu, mycket lugnare.

Men narkotikahandeln har ju bara flyttat, invänder jag. Nu säljer de istället på gårdar, i trappuppgångar och på förskolornas gårdar. Var det inte bättre när de stod där de stod? Då visste ni ju var de var.

 – Men personalen i tunnelbanan upplevde situationen som mycket hotfull, och folk som åkte till och från jobbet var oroade över den öppna knarkhandeln. Personalen ville inte arbeta ensamma i spärren eller stänga tunnelbanestationen på natten. Det var faktiskt risk för att tunnelbanan i Rinkeby skulle stängas helt.

– Så det som hände var att vi alla samarbetade; polis, SL, MTR, Fastpartner, vaktbolag och förvaltningen. Nu har vi inte bara skrämt bort knarkhandlarna utan även fått ner droghandeln. Det är inte lika lätt för folk från Bromma eller Danderyd att bara komma till Rinkeby, går ut genom spärrarna, köpa sina droger och sedan vända hemåt igen. De kan visserligen kommunicera på sms, men de måste ge sig ut och leta runt i Rinkeby och det gör de inte så gärna. De här åtgärderna har varit effektiva på det sättet.

Men tror du att fler poliser, vakter och kameror är lösningen?

– Nej, när jag är ute talar jag alltid om vikten av en bra skola, om studier och arbete. I våras gick 250-300 elever ut utan fullständiga avgångsbetyg i Järva. Det borde kallas en nationell kris.

Kerstin Gustafsson Figueroa

Har du synpunkter och/eller egna erfarenheter av kontakt med ordningsmakten, mejla till: redaktionen@nyhetsbyranjarva.se

Print Friendly, PDF & Email