”Möjligheter och utmaningar för närvarande och engagerade pappor” var temat när bland andra Alexandra Pascalidou, Organisationen Män, Pappor i separation och Svenska med baby skulle delta i ett panelsamtal på Tensta träff. Tyvärr var det få som dök upp.
Ett föredrag utifrån Pascalidous bok ”Var är papporna?” skulle inleda sammankomsten på fars dag, men när klockan gått 15 minuter över starttid hade få externa deltagare dykt upp. Alexandra Pascalidou föreslog då en omformation av stolarna till en cirkel.
– Jag kan inleda med att säga att det är väldigt svårt att göra aktiviteter som involverar män, sade William Corsi, representant både för Svenska med baby och ordförande i Män Stockholm.
Vi behöver göra det som är obekvämt för att utvecklas
Som första person i rundan uttryckte han besvikelse över den motvind de ofta stöter på kring mäns engagemang. Sedan fortsatte kloka inspel om att mönstret återkommer, oavsett socioekonomiska och etniska gränser, och att det är ett viktigt pionjärarbete.
Fatuma Mohamed nämnde hur hon brukar besöka folk i Järva där de är, eftersom hon märkt att få kommer till samtal självmant.
Ylva Forner, projektledare på ”Hej jämställt föräldraskap” berättade om SVT Play-aktuella filmen ”Puss Hej då” som de brukar visa i samband med olika föredrag. Tyvärr visar statistik och erfarenheter på att jämställdheten sjunker när par får barn.
– Tiotusenkronorsfrågan är hur man får män att engagera sig i jämställdhetsfrågan, sade hon.
Pascalidou berättade om arbetet med boken ”Var är papporna?”, som trots sin relevans kring frånvarande pappor i olika delar av världen inte ledde till någon samhällsdebatt.
– Hur hittar vi den där ingången till att män tänker ”det här handlar om mig”? Vi behöver göra det som är obekvämt för att utvecklas, sade Shahab Ahmadian, ordförande för Män.
Flera personliga exempel lyftes fram av Jens Karlberg, som i sin roll som verksamhetsutvecklare på Män pratar med hundratals män per år. Han påminde om att andelen pappor som tar ut föräldraledighet i Sverige kunnat öka sedan 1970-talet. I dag tar upp till 90 procent av papporna ut någon form av föräldraledighet. Det återstår att se hur det påverkar engagemanget.
Nyanlända kanske inte känner till föräldraledighet
Sayed Mohammad arbetar som samordnare på Svenska med baby och ordnade tillsammans med William Corsi en träff särskilt för pappor tidigare på söndagen. Denna fars dag lanserade de en rapport med titeln ”Pappor till pappor”.
– Nyanlända kanske inte känner till föräldraledighet från sina hemländer och vet inte att det finns hjälp, sade han med exempel på egna erfarenheter från Afghanistan.
Mot slutet av rundan gavs ytterligare chans för reflektioner kring dagens uteblivna åhörare och mönstret kring bristande engagemang.
– Min reflektion från idag är att det är jobbigt, men att vi ändå måste göra det, konstaterade William Corsi.
– Det är inte alltid antalet som är det viktiga, instämde Jens Karlberg.
Alexandra Pascalidou, som både modererat och kommit med peppande inspel, föreslog att komma med olika idéer inför framtida evenemang.
– Tänk om ni skulle bjuda in Zlatan att prata om att vara pappa, sade hon.
Eller andra kända gäster, varvat med mindre kända, för att locka folk.
Och sedan kom behovet av att framhålla positiva berättelser från sitt engagemang fram.
– De som engagerar sig, där sammanhanget betyder mycket för dem, vi måste få ut deras berättelser, konstaterade Shahab Ahmadian.
En annan som engagerar sig på olika sätt var Miro Hristov. Han berättade om podden Ortens FF (som tidigare i höstas besökte Kista SC) och som han driver med Stockholms Fotbollförbund. Han lyfte betydelsen av att hitta samverkan.
Striden om fritiden kan dock vara svår att vinna, inte minst för föräldrar, konstaterade Ylva Forner. Inte minst i den uppsjö av evenemang som redan finns.
– Kanske måste man in i facken, eller på andra sätt på arbetsplatser? sade hon.
David Johansson
