Det är ingen dålig uppställning av medverkande hon har i sin nya talkshow, Alexandra Pascalidou. Skådespelare, regissörer och en före detta statsminister, bara för att nämna några. Intressant och kul blir det, och tillgängligt för alla.
Alexandra satsar hårt, och högt, redan från början. Hon spelar in sina program i exklusiva Soho House Stockholm, och kompisarna Manuel Attilio Cubas och Arwid Swedrup sköter produktionen. Allt arbete är ideellt.
Zeina Mourtada är först ut, sedan följer Carl Bildt, Amelia Adamo, Fares Fares, Lo Kauppi, Tarik Saleh, Alexander Abdallah och när som helst släpps avsnittet med Melody Farshin. Hittills har hon sänt sju intervjuer, en ny intervju varje vecka.
Zeina Mourtada, som i ordets bästa bemärkelse är folkkär, TV-kocken som även skriver böcker, inleder. Hon håller för 80 minuter, absolut, och mer än så. Hon berättar om hur det var att vara den första kvinnan i hijab i TV. Hon blev politisk, utan att hon ville vara det, och fick utstå ”extremt mycket rasism”. Men sedan hon blivit känd har det vänt, nu bemöts hon oftast med kärlek. På det sätt som alla borde bli bemötta.
Man kan inte prata om annat än Gaza just nu. Punkt
Zeina Mourtadas familj har flytt två gånger, först från Libanon till Sierra Leone och sedan från Sierra Leone till Sverige. Traumat efter att ha levt i, och upplevt, krig lever kvar i generationer, konstaterar hon.
– Och nu ser vi kriget i Gaza live, inga ord räcker till, du bara tittar på, det är hemskt. Vi kommer alla att få stå till svars för att vi inget gjorde.
Alexandra påminner om att de skulle prata om ljusa ämnen. Men Zeina svarar: Han beskriver hur han började praktisera islam
– Man kan inte prata om annat än Gaza just nu. Punkt.
Tarik Saleh, regissören bakom Oscarsnominerade filmer som The Nile Hilton Incident och Boy from Heaven, intervjuas så länge att batteriet i kameran tar slut (?). Efter en timme och 45 minuter fortsätter samtalet säkert 30 minuter men illustreras istället av en stillbild.
Tarik berättar öppet om sin uppväxt, om hur det är att lida av ”fattigdomssyndrom”, rädslan för att förlora allt, något Alexandra känner igen sig i. Han beskriver hur han började praktisera islam, och varför han sedan slutade med det. Han pratar om betydelsen av omskärelse och redogör även för sin egen.
Hon är ett proffs, påläst och modig, hon gör det så bra
Personligen har jag nästan slutat att lyssna på poddar och ser inte gärna intervjuprogram på TV längre. Men Alexandra är ändå Alexandra, så jag gör ett undantag och ångrar mig inte. Hon är ett proffs, påläst och modig, hon gör det så bra. Naturligtvis tar även Alexandra plats, men hon tar inte över. Hon törs ställa frågor, som andra säkert skulle hoppa över. Amelia Adamo, tidningsdrottningen som gift sig med två av sina tidigare chefer, får frågan om hon ”gått sängvägen” till makt och arbete. ”Ja”, svarade Amelia, så cool, ”det har jag gjort”. Men hon förklarar också att det inte var medveten beräkning, och att det var inte det enda hon kunde. (Gå sängvägen, alltså.)
Le och leverera
”Le och leverera” har varit Amelias motto. ”Tills man fyller 50. Sedan behöver du inte.” Gapskratt, tårar, kloka ord, ett samtal om kärlek och arbete, om liv och död. Ett riktigt roligt och intressant avsnitt blev det.
Det blir långa, personliga intervjuer, med mycket skratt, men lika mycket allvar. Alla avsnitt av Alexandras talkshow är gratis och tillgängliga för alla. De förtjänar många tittare.
Kerstin Gustafsson Figueroa
