Vad händer när unga människor får möta historien där den faktiskt utspelade sig? När berättelser om Förintelsen, rasism, terror och mänskliga rättigheter lämnar läroböckerna och blir verkliga ansikten, verkliga platser och verkliga livsöden?
För tjugo elever i årskurs 9 på Kista grundskola blev svaret tydligt under en fyra dagar lång hågkomstresa till Norge, en resa som kom att beröra dem på djupet och senare mynnade ut i en uppmärksammad Demokratikväll på skolan med särskilt inbjudna gäster.
Projektet, som möjliggjordes genom stöd från Stockholms stad, handlade om mer än historia. Det handlade om demokrati, människovärde och allas lika rättigheter. Om att förstå hur hat och intolerans kan växa fram men också om hur människor genom mod, solidaritet och civilkurage kan stå emot det.
Under resan besökte eleverna bland annat Roseslottet, HL-senteret, Svenska kyrkan, Judiska museet i Oslo, Al-Noor-moskén och Utøya. De deltog i stadsvandringar, föreläsningar, utställningar och gemensamma reflektioner där svåra frågor fick ta plats. Överallt återkom samma tanke: Hur skyddar vi demokratin och ser till att historien aldrig upprepar sig?
På HL-senteret fördjupade eleverna sina kunskaper om rasismens historia och hur vardagsrasism fortfarande påverkar människors liv idag. Vid Al-Noor-moskén samtalade de om religionsfrihet, identitet och konsekvenserna av terrorattacken mot moskén 2019. På Judiska museet fick de möta berättelser om norska judars liv före, under och efter andra världskriget. Svenska kyrkan i Oslos roll innan, under och efter andra världskriget.
Två möten kom att lämna särskilt djupa avtryck hos eleverna. Förintelseöverlevaren Leif Grusd berättade om nazismens brutalitet och vikten av att hålla minnet levande när de sista vittnena snart inte längre finns kvar. Ali Esbati, som överlevde terrorattacken på Utøya, berättade om dagen då Norge förändrades för alltid, om rädslan, sorgen och förlusten, men också om hur ett samhälle kan välja att möta hat med mer demokrati, mer öppenhet och mer mänsklighet.
För många blev heldagen på Utøya resans mest känslosamma upplevelse. Där mötte eleverna platsen där unga människor miste livet i ett av Nordens värsta terrordåd i modern tid. Samtidigt mötte de berättelser om mod, gemenskap och hopp. Utøya blev för eleverna inte bara en plats för sorg utan också en symbol för människors vilja att fortsätta försvara demokratin.
Under hela resan representerade eleverna Kista grundskola, Järva, Stockholm och Sverige på bästa tänkbara sätt. Guider, föreläsare och samarbetspartners återkom gång på gång till elevernas respekt, nyfikenhet och mognad. De ställde genomtänkta frågor, deltog aktivt i samtalen och visade omtanke om varandra och människorna de mötte. De visade inte bara vad demokrati är utan också hur demokratiska värderingar kan se ut i praktiken.
Efter hemkomsten fortsatte arbetet genom presentationer, utställningar och samtal under skolans Demokratikväll. Där delade eleverna med sig av sina erfarenheter och reflektioner inför vårdnadshavare, gäster och samarbetspartners. Kort därefter besökte även journalisten och dokumentärfilmaren Jan Scherman skolan. Han imponerades av elevernas kunskaper, deras mognad och deras förmåga att koppla historiska händelser till dagens samhälle och demokratins framtid.
Kanske var det just hopp som projektet till slut handlade allra mest om.
Att ge nästa generation kunskap nog att förstå historien, mod nog att stå upp mot orättvisor och styrka nog att försvara människovärdet även när det utmanas.
För efter mötena med Förintelsens historia, Utøya, Leif Grusd, Ali Esbati och alla de berättelser eleverna bar med sig hem blev en sak tydlig:
Framtiden väntar inte på oss. Den finns redan här – i våra klassrum, i våra elever och i deras vilja att försvara demokratin.
Salamaah M Abdul-Karim, förstelärare på Kista grundskola
