Järvafältet är hem för en stor mångfald av växter och djur, men flera av dem finns med på Sveriges Lantbruksuniversitets nya rödlista över hotade arter. För att bevara området och arterna finns flera pågående initiativ.
Det välkända skriet från skrattmåsarna hörs ute i viken fastän fåglarna inte syns. Solen skiner och vinden fläktar när Ulf Svahn, ordförande i Järvafältets ornitologiska klubb, slår sig ner på träbänken vid Säby gård. Med utsikt över vattnet lyfter han kikaren och blickar ut över sjön som ligger i Järvafältets västra del.
– Vi ser inga måsar här just nu. Eftersom det är blåsigt idag ligger de längre in i viken, säger han.
Skrattmåsen finns fortfarande på Järvafältet trots att arten minskat kraftigt i hela Sverige. Det är en av flera rödlistade arter som lever i området.
Var femte år släpper Sveriges Lantbruksuniversitet en lista över vilka arter av djur, växter, svampar och alger som riskerar att försvinna från Sverige. Den senaste rapporten släpptes den 24 mars i år.
Ulf Svahn berättar att flera fågelarter har minskat på Järvafältet och blivit rödlistade. Utöver skrattmåsen är arter som pärluggla, gulsparv och backsvala också hotade.
Exakt hur många av de rödlistade arterna som finns på Järvafältet är oklart. Enligt Gunilla Hjorth, ekolog på miljöförvaltningen, har minst tvåhundra av de rödlistade arterna på SLU:s lista har synts till i Järva den senaste tioårsperioden. Här ingår Hansta naturreservat och Igelbäckens kulturreservat.
Bo Eknert, ordförande i Botaniska föreningen, förklarar att fältet länge har varit ett hem för utrotningshotade arter.
– Det finns några rödlistade växtarter på Järvafältet. Backsippa är en rödlistad art som blommade där förra våren, säger Bo Eknert.
Han berättar även om fler rödlistade arter i området, svampen taggig hjorttryffel är en sällsynt sådan.
– Det är kanske den mest sällsynta arten på Järvafältet. Den räknas som starkt hotad och har bara hittats på Järvafältet och på Gotland så vitt jag vet, säger Bo Eknert.
Det största hotet mot arterna på Järvafältet är att området blir mindre, enligt Ulf Svahn från Järvafältets ornitologiska klubb.
Järvafältet är en grön passage
– Det knapras hela tiden. Tittar man på kartorna bakåt i tiden så kommer man se att Järvafältets gröna område har minskat kraftigt. Då minskar ju antalet arter också, säger han.
Att behålla grönområdet är viktigt för fåglar i hela Stockholm, berättar han. Järvafältet är en grön passage som hjälper fåglar att röra sig fritt genom skogarna ända ut till Djurgården och Kungliga Nationalstadsparken.
– Om det inte finns en väg för utbyte av fåglar och arter dör det som är här inne tillslut, menar Ulf Svahn.
Fåglarnas passage påverkas redan av den ständiga utbyggnaden av Järvaområdet, förklarar Ulf Svahn. Byggnationen av nya bostäder och den nya tunnelbanestationen i Barkarby minskar utrymmet för fåglarna att ta sig vidare söderut.
– Man bygger ett ganska rejält stopp. Den öppningen som finns kvar vid Igelbäcken är väldigt viktig för att komma över till södra Järvafältet, säger Ulf Svahn.
I värsta fall kan ekosystemet kollapsa
Den biologiska mångfalden är ett självstyrande system där arter är beroende av varandra. Därför är det svårt att veta hur många arter som kan försvinna innan ekosystemet påverkas allvarligt.
Samspelet mellan djur och växter är viktigt för att förebygga konsekvenser som i värsta fall kan få ekosystemet att kollapsa. Att människor skulle påverkas av stora förluster av biologisk mångfald är självklart för Botaniska föreningens Bo Eknert.
– Naturen bidrar med rent vatten och luft genom bland annat fotosyntesen. Utan den skulle vi inte leva, det är grunden för hela vår existens, säger Bo Eknert.
Därtill är en del arter beroende av människan. Det kan handla om blomväxter som behöver ljus för att inte bli utkonkurrerade av andra arter, som lever där landskapet är öppet genom jordbruk och betesdjur. Den största gruppen av utrotningshotade blomväxter hör hemma i just jordbrukslandskapet, förklarar Bo Eknert. Arter som lever i skogen är mer beroende av miljöer med gamla träd och död ved.
– Många blomväxter är beroende av att man bedriver någon form av jordbruk eller markanvändning. För skogslevande arter får man se till att man inte bedriver skogsbruk där, säger Bo Eknert.
Vi försöker göra all mark meningsfull för ekosystemet
På Hästa gård möter vi bonden Anders Ström som beskriver sitt arbete för den biologiska mångfalden. Gården försöker ta till vara på all markyta. Det görs genom att till exempel så olika typer av växter som lockar pollinatörer, som humlor och skalbaggar.
– Det finns inte jättemycket blommor på en ren gräsmark. Men sår du klöver så har du skapat en fantastisk restaurang för pollinatörer. Vi försöker därför göra all mark vi har meningsfull för ekosystemet, säger Anders Ström.
På gården finns det alpackor, kossor och får. De är inte bara gulliga att klappa och titta på. De kan genom sina naturliga beteenden hjälpa naturen och ekosystemet.
– Djuren betar på olika sätt. De äter inte sly som är 1,5 meter höga men blad och andra lättätliga växter hjälper de gärna till med, förklarar bonden Anders Ström.
Gunilla Hjorth skriver att Stockholms stad 2022 anlade två stora dammar vid Järva begravningsplats i Igelbäckens kulturreservat. Hittills har 29 rödlistade fågelarter setts i och vid dammarna. Dessutom har de tagit fram åtgärdsförslag per stadsdel för att främja biologisk mångfald. Där arbetar Järva stadsdelsförvaltning med att anlägga ängsmark och att uppmuntra odling av växter som drar sig till pollinatörer. Olika skötselåtgärder av skogs- och trädmiljöer som gynnar biologisk mångfald görs även.
Järvavärdarna jobbar för att bevara den biologiska mångfalden
Runt om i Järvaområdet hittar vi andra insatser för att bevara arterna. En av dem finns i ett av husen på Husby gård. Där samlas en grupp parkarbetare, Järvavärdarna, som leds av Maja Magnusson.
Maja Magnusson visar oss runt Husby gård och några av de många exempel som visar hur Järvavärdarna jobbar för att bevara den biologiska mångfalden.
– Vi har tid att jobba för hand och göra saker lite mer “pyssligt”. Vi planterar jättemycket växter och blommor från vår till höst för att öka den biologiska mångfalden. Särskilt fleråriga växter som är bra för pollinatörer. Ju fler blommor, ju fler insekter, säger arbetsledaren Maja Magnusson.
Vidare utanför gården förklarar Maja hur de jobbar med trädmiljöer. Det röjs exempelvis mycket sly och död ved. Landskapet som då öppnar sig låter den biologiska mångfalden blomstra. Med slyn och den döda veden byggs en typ av rishäck som kan fungera som hem för många arter.
Järvafältet har stort biologiskt värde
– Vi ser till att inte behöva flytta det organiska avfallet så långt, och arbetar för en så cirkulär parkskötsel som möjligt. Vi brukar säga att dött träd lever, säger Maja Magnusson.
Maja Magnusson poängterar att Järvafältet har stort biologiskt värde och att alla insatser, stora som små, är värdefulla för Järvaområdet.
I förmiddagssolen går Ulf Svahn från Järvafältets ornitologiska klubb vidare ner mot sjön. Där slår han upp stativet med den kraftigare kikaren. Utöver slättsjön ser Ulf flygande svalor, vandrande grågäss och ruvande svanar.
På Husby gård förbereder Järvavärdarna för sommarsäsong. Vid Hästa gård betar djuren för fullt. Ulf Svahn lyfter dessa initiativ som viktiga för de rödlistade arterna. Samtidigt får vi inte glömma att det också är naturen själv som gör att fåglarna kan flyga och växterna blomma på Järvafältet.
– Allt hänger ihop. En sak måste man ha klart för sig – naturen står aldrig still, säger Ulf Svahn och fortsätter sin fågelskådning över det levande Järvafältet.
Rebecka Tuvin
Joanna Wallgren
Oscar Wasteson
Under 2026 samarbetar studenter från JMK, Enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras texter löpande under sommaren.
