Bygget av ny serverhall i det gamla tryckeriet i Akalla har väckt viss oro bland lokalbor och krav på mer insyn i processen har under hösten framförts i ett medborgarförslag.
Nu har Nyhetsbyrån Järva träffat Ellevio, den leverantör som ansvarar för elförsörjningen regionalt och lokalt, tillsammans med Akallabon, tillika medförfattare till förslaget, Jan-Erik Gustafsson. De berättar om planerna för datacentret, men också den station, eller elhubb, som de ska bygga på en tomtyta på andra sidan av Vandagatan.
– Stockholm har haft en ansträngd elsituation under ganska många år, säger Jesper Liveröd, presschef på Ellevio när vi möter upp vid Esbogatan 11.
Han beskriver det som att kablarna har varit fulla, som flaskhalsar, och el har behövt importeras från andra delar av landet. Det har gjort att nyetableringar, likt den serverhall som planeras i Akalla, inte har varit möjliga. De som jobbar med el larmade om situationen 2018, och tillsammans med Svenska kraftnät har det gjorts stora insatser för Stockholm sedan dess.
– Den här typen av etableringar kan vi nu ge grönt ljus för. Vi måste ansluta kunder som vill ansluta sig, men sedan finns det ibland begränsningar om det går. Det som händer i Akalla är symboliskt, det första steget på något som kommer att bli mycket lättare i Stockholm, som banar väg för en utveckling vi alla är beroende av, säger Jesper Liveröd.
Som ansvarig för nätet har Ellevio anslutningsplikt, vilket gör att de måste förse sina kunder med el. Det är inget val.
– Det handlar om att bygga upp och bygga om ny kapacitet, vi bygger ett nytt stamnät med en station i Högdalen, en ny i Hammarby, en jättestor kapacitetsförstärkning i Värtahamnen.
Olika pusselbitar som möjliggör att vägnätet, kollektivtrafik och nya datacenter kan fungera helt enkelt.
– Var produceras elen som kommer till Stockholm? undrar Jan-Erik Gustafsson.
– I Sverige är 99 procent fossilfri och kommer från älvarna i norr, från kärnkraftverken i Forsmark, men i allt större utsträckning från vindkraftverk, säger Jesper Liveröd.
Med på plats finns även Oskar Samuelsson, projektledare för Ellevios kommande station i Akalla.
– Det här är ju 5-10 års upptrappningstid, säger han om den kapacitetshöjning som serverhallen kommer att medföra.
Idag har Stockholm möjlighet att försörja 1700 MWh per år. Inom några år kan elförsörjningen vara 2000-2500 MWh per år.
– När det gäller potentialen att etablera nya verksamheter i Stockholm är nätet häromkring särskilt lämpat för det, det finns fortfarande utrymme och kommer att förstärkas ytterligare, säger Jesper Liveröd.
Vad för slags verksamheter som det kan handla om, utöver den serverhall och datacenter som utvecklas, kan de inte svara på utan hänvisar till fastighetsägaren Baring Core Fund Vanda. Hursomhelst tas inte elen för datacentret från området utan sätts in i det större Stockholmspusslet.
Finns det några konsekvenser av etableringen som vi som bor här bör känna till?
– Kostnaderna för det här står de som bygger datacentret för, de får betala för sin anslutning och den förstärkning som det innebär. Det är inget som går ut över privatkunder. All exploatering innebär ju att vi bygger olika saker, vi försöker ta hänsyn till så många aspekter som möjligt, det handlar om naturvärdesinventering, elektrifiering för att minska buller och så där, säger Jesper Liveröd.
– Egentligen är datacentret ett bra exempel. Det är ju en del av elektrifieringen att vi börjar processa större mängder data. Här var ju enorma pappersvalsar förut, med svärta och allt vad det var, nu hanteras det mesta av nyhetsflödena via datorer istället, fortsätter Oskar Samuelsson.
De menar att själva elektrifieringen i sig är något positivt som minskar utsläppen av exempelvis koldioxid. Att omställningen skulle kunna innebära ökad utvinning av metaller för halvledarproduktion kan de inte svara för i sin roll. I sammanhanget är det positivt att den värme som genereras genom serverhallar kommer att kunna värma upp närbelägna verksamheter och bostäder.
Angående den strålning som många undrar kring är eventuell påverkan “försumbar”, åtminstone inte större än nuvarande elförsörjning. 5G-nätet, eller för den delen AI-sektorns ökade vatten- och energiförbrukning, ser de inte heller någon direkt fara med. AI-företag inom AI brukar inte förlägga sin verksamhet till storstadsbebyggelse.
Finns det någon risk med att ha datacenter och stationer på samma geografiska område?
– Våra stationer är elförsörjningshubbar, datacentren är en helt annan verksamhet. Det är samhällskritisk verksamhet båda två, på olika sätt. Jag skulle inte säga att det är någon risk bara för att de ligger bredvid varandra, säger Jesper Liveröd.
Att något samhällsomvälvande väntar är de säkra på, även om ingen riktigt vet hur.
– När behovet av el ökar är det ett tecken på att någonting händer, konstaterar Jesper Liveröd.
David Johansson
