Han är den flitigaste medborgaren i Järva när det gäller medborgarförslag. Sammanlagt sex förslag har det blivit hittills, och han är inte färdig ännu.
– Nej, jag har några till i mobilen, säger Ulf Melander.
Det första medborgarförslaget handlade om en gångväg till Spånga kyrka.
– Det är den enda framgång jag har haft, konstaterar han krasst.
När arkitekten Igor Dergalin ritade Tensta var hans ambition att det skulle finnas en gångväg från centrum fram till kyrkan.
– Kyrkogården är en så vacker plats, men det gick inte att komma in dit. Du var tvungen att ta en 200 meters omväg för att komma fram.
Men nu, 60 år senare, har man låtit göra en öppning granhäcken, tack vare Melanders medborgarförslag.
– Ja, det gav blodad tand, jag tänkte att det kanske går att övertyga politikerna om fler förbättringar.
Sedan dess har han skrivit sex medborgarförslag till. Han skrev om Taxingeplan, som han tycker borde bli Tensta busstorg. Om att Hjulsta borde få bli en egen stadsdel och om trängseln på buss 179, som kan minska om hållplatsen i Kista för buss 514 flyttas några hundra meter. Melander har koll på busstidtabellerna, mäter det exakta antalet meter mellan busshållplatsen och busstorget.
– Ja, varför ska buss 514 gå halvfull, när det knappt finns ståplats 179:an, och bussarna går samma väg, undrar han.
Dessutom vill han ha fler parksoffor att sitta på i Tensta och att ”städpatrullerna”, som han kallar projektet Järva rent och snyggt, ska komma tillbaka. Hans medborgarförslag läses av väldigt många, de är alltid både väl underbyggda och välskrivna. Ibland skrattar jag högt, eftersom jag föreställer mig att det sitter en massa tjänstemän, som retar sig på de till synes enkla, men alldeles lysande, förslagen.
Den 15 mars 2023 är Ulf Melander första gången med i Nyhetsbyrån Järva. I ett referat från kyrkofullmäktige kommenterade han planerna på att riva ”röda ladan” och bygga ett nytt församlingshus vid Spånga kyrka. Som den arkitekt han är, hade han lusläst planerna och tyckte inte om dem.
– Nej, det gjorde mig upprörd, det var fel allting. Jag tyckte inte något var bra; varken funktionen, storleken eller placeringen.
Den 16 mars skrev han för första gången själv i tidningen. Jag bad honom att referera från kyrkofullmäktiges sammanträde och det gjorde han. Även om han till en början var rätt skeptisk till en digital tidning. Han ”vill läsa på papper”, men skrev gjorde han ändå. Och det har han fortsatt med sedan dess. Den text av Ulf som har blivit mest läst är hans Tensta-Quiz, det blev artikeln alla läste, men ingen löste.

2002 flyttade Ulf Melander till Tensta. Han bor i en av Sveriges allra största HSB-föreningar, Päronet nr 7 med 675 lägenheter.
– Jag hade precis skiljt mig och hade ingen kötid på bostadsförmedlingen.
Han arbetade i 14 år som bygglovshandläggare på stadsbyggnadskontoret i Stockholm.
– Min arbetsplats låg vid Rådhuset, så jag sökte lägenhet längs blåa linjen.
Han kollade priserna på bostadsrätter och konstaterade att Tensta var billigast.
– Jag hade dessutom varit hemma på besök hos en kompis på Föllingebacken och tyckte det var trevligt i Tensta. Det är en stadsdel som har oförtjänt dåligt rykte.
Som den yrkesman han är uppskattade han variationen på bebyggelsen och stadsdelens grönområden.
– En fyra på 94 kvadrat med fantastisk utsikt åt två håll för 450 000 i Tensta eller en etta på 26 kvadrat vid Stadshagen för 650 000. När det var dags att skaffa boende var det inget svårt val.
Ulf Melander föddes för 76 år sedan i Borås, men han växte upp i Hammarbyhöjden, söder om söder. Pappan var ingenjör och mamman var hemmafru, ”så som det var på den tiden”. När Ulf gick ut gymnasiet hade han ingen aning om vad han ville bli. Han hade höga betyg och gick till skolans kurator för att få råd.
– Hon skickade iväg mig på en tre dagar lång anlagstest och två veckor senare kom de fram till att jag borde bli arkitekt. Och det blev jag.
Han är inte bara arkitekt, utan även utbildad byggnadsantikvarie, och helt klart nördig när det kommer till byggnader och arkitektur. Han var ordförande i sex år och satt 17 år i styrelsen för Bebyggelsehistoriska föreningen.
– Det finns nog ingen som har varit inne i så många hus som jag, konstaterar han.
Under sina år i föreningen gjorde de 300 studiebesök.
– Men jag har inte varit inne i Sagerska palatset, statsministerns tjänstebostad. Det är nog det enda som återstår och det grämer mig lite.

När vi gör den här intervjun träffas vi i parkleken i Erikslund. Parkleken som ska stängas, exakt när vet ingen ännu. Det är onsdag och vi äter våfflor.
– Den här parkleken är viktig, för både unga och gamla. Här bedrivs en mycket bra verksamhet.
På senaste sammanträdet i nämnden behandlades Melanders medborgarförslag just om Erikslunds parklek. Melander, och många med honom, vill att parkleken i Erikslund ska få vara kvar.
– I mars i år beslutade nämnden, på felaktiga grunder, att parkleken ska flyttas till Nydalsparken.
Till protokollet efter senaste sammanträdet bifogade majoriteten ett särskilt uttalande, en eftergift åt alla dem som protesterar mot stängningen, och de skriver att huset i Erikslund saknar bygglov och därför måste rivas. Det är något som gör Ulf Melander upprörd.
– Hur ska jag få dem att fatta att Erikslunds byggnad inte har något rivningshot hängande över sig? Det har de inte haft sedan 2021. Efter tio år blir ett svartbygge preskriberat. De kan behålla huset hur länge de vill, om de hade velat. Nej, det är ett spel för galleriet, inget annat.
Anledningen till att han började skriva medborgarförslag var att han gått och irriterat sig på olika saker som inte fungerar som de borde. Han bestämde sig för att försöka göra något åt saken. Men flera av hans medborgarförslag har inte kommit till stadsdelsnämnden, vilket borde vara en demokratisk rättighet. Det har tagit stopp redan hos registratorn.
– Det tycker jag är fel, politikerna borde få tal del av förslagen i alla fall. Om de anser att de är bra, kan de skicka dem vidare till den nämnd eller instans där de hör hemma.
Men de lokala politikerna verkar aldrig driva frågor uppåt, bara ta emot frågor uppifrån.
Kerstin Gustafsson Figueroa

