Bland det mest underbara som görs i Järva är Skridskodisko som föreningen Ishockey för alla organiserar i Husby ishall varje lördagskväll (från 19:00). Hockeyrinken är proppfullfull av skridskoåkande barn i alla åldrar, maskotar och diskoljus.
Det är väldigt svårt att inte bli glad och varm ända in i själen. Ishockey för alla organiserar förstås många mer ”vanliga” träningar också, men tack vare sin unika inställning har Micke Lindhe, Ove Eriksson och kompani lyckats täppa igen skridskoglappet mellan Järva och resten av stan. Nu åker unga Järvabor skridsko lika bra som ungdomar från Täby, Sollentuna och Östermalm. Det är mer än bara rörelse. Skridsko och hockey är nycklar till folkhemmet.
Det är mer än bara rörelse. Skridsko och hockey är nycklar till folkhemmet
Svenska Hockeyförbundets ordförande är en fantastisk person. Dessutom är han Sveriges bästa lobbyist. Att han kan få Stockholms Stad att satsa tio gånger mer för att få fler på is än vad Micke och Ove kan få för sin fantastiska verksamhet är självklart.
Det sorgliga är att eldsjälar som Micke och Ove inte ens släpps in i Svenska Hockeyförbundet eftersom de inte spelar några matcher. De gör redan det som den stora satsningen hoppas kunna göra, men får jobba med smulor.
Under mitt år som kommunalt anställd tjänsteman (fritidslots) såg jag det här gång på gång. Rinkebyfestivalen är jätteglad för ett kommunalt stöd på 180 000 kronor. Det gör det möjligt att skapa en fantastisk festival med tretusen besökare.
Kostnaden per besökare är tio gånger högre när kommunen själv organiserar
Sen skapar den kommunala enheten ”aktiv fritid Järva” en motsvarighet i Tensta: Tensta kulturmässa. Då satsar man långt över en halv miljon och får någonstans mellan 300 och tusen besökare. Mellan tummen och pekfingret verkar regeln gälla att kostnaden per besökare/deltagare är tio gånger högre när kommunen själv organiserar.
Den gamla bondepraktikans talesätt ”en god husmor gör inte själv det hon kan köpa billigare” gäller uppenbarligen inte kommuner, för Tensta kulturmässa planeras även 2026. Detsamma gäller de tre idrottsmässor som Aktiv Fritid organiserade till fem gånger priset av ”Rinkeby Multi Sports Camp” eller när Kista SC eller VGB har skapat motsvarande evenemang.
Att kommunens arrangemang är så oerhört mycket dyrare beror troligen på tre saker:
Kommunens tjänstemän får lön under alla möten. Ideella föreningar träffas gratis.
För det andra är ideella föreningar bättre förhandlare. När artister, gatukök och andra externa parter förhandlar med en förening så vet de att det är tight om pengar. När de förhandlar med en kommunal tjänsteman så vet att de förhandlar med en motpart som sitter med en närmast obegränsad påse pengar.
Nätverket är den tredje förklaringen. Ideella föreningar har medlemmar som drar med sina vänner och familjer. Dessutom känner de andra ideella föreningar.
Kommunens tjänstemän tror ofta att de har en likadan relation till föreningarna, men det har de inte
Kommunens tjänstemän tror ofta att de har en likadan relation till föreningarna, men det har de inte. De har en lista med epostadresser som de skickar ut en inbjudan till (i ett massmail) och sen undrar de varför de inte får några svar.
Som ordförande i Rinkeby Run får jag kanske 20 kommunala massmail i veckan. Det finns inte en sportslig att svara på allt.
Mitt recept för att kommunen ska få ”mer pang för pengarna” är enkelt: Det ideella föreningar kan göra, det kan offentlig sektor eller näringsliv aldrig göra lika bra. I stället ska offentlig sektor lyssna på föreningarna om hur vi kan stötta dem. Då får vi bättre resultat.
‘Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket’
Eller som den socialdemokratiske finansministern Gustav Möller sa:
“Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Det gäller rimligen även EU-pengar.
En önskedröm vore att kommunen såg ideellt engagemang som en merit för kommunala tjänstemän. Då skulle föreningarna få fler krafter till styrelser och funktionärsuppdrag och kommunens tjänstemän skulle få större förståelse för den ideella sektorn.
Mårten Westberg