För var och en som har studerat ett främmande språk, är det tydligt hur viktigt det är att faktiskt tala språket, att använda det praktiskt i vardagen. Att bara lära in basala meningar ifrån en bok; “Mor ror och far är rar” fungerar helt enkelt inte. Vad betyder det egentligen? Birgitta Notlöf berättar som sina erfarenheter från Livstycket.
Språket blir konkret först när du använder det på riktigt, när orden får en mening i ett sammanhang: “Är du snäll och räcker mig saxen, jag behöver klippa av tråden.”
Att lära sig att läsa och skriva som vuxen är också enormt mycket svårare än att lära sig som barn, något som jag alltid har funderat över hur det kommer sig. Varför är det så svårt? Vilka hinder behöver man forcera? Idén med vår pedagogik var att möta kvinnorna i deras verklighet.
Även om de inte hade ett skriftspråk, så hade de mängder av annan kunskap. Vissa av dem från ett helt långt liv. Att börja undervisa dem som om de vore barn, är både ovärdigt och ofunktionellt. För den som är analfabet leder SFI-studier i många fall bara till misslyckanden. Att ställa en lärare framför en whiteboardtavla och tro att en elev som aldrig har gått i skolan i sitt eget hemland, på sitt eget modersmål, ska tillgodogöra sig undervisningen är hoppfullt i överkant.
Många av kvinnorna som kom till oss hade flera år av SFI-studier bakom sig, men behärskade fortfarande inte svenska vare sig i tal eller skrift. Men en låg utbildningsnivå är bara ett hinder av många.
Vi har även haft kvinnor med god akademisk grund, som av helt andra orsaker inte har kunnat klara av SFI. För den med trauma efter krig eller kanske tortyr, eller för den som lever under hot om våld med misshandel som vardag, är det svårt att hitta koncentrationen för studier. För den som har dålig syn,men inte har råd att gå till optikern och skaffa glasögon blir det också svårt. Detta var något vi fick upp ögonen för. Med hjälp av pengar ur vår gåvofond, har vi hjälpt människor att undanröja rent praktiska hinder som legat i vägen för deras utbildning.
I alla våra projekt har pedagogiken legat som grund. Att åka på utflykt med tunnelbana till innerstan, var för många ett stort äventyr. Att lära sig att hitta, uppleva museer och titta på stadens offentliga byggnader som Stockholm slott, Stadshuset och Riksdagshuset. Att lära sig och förstå mer om hur Sverige styrs, det är att ta ett stort och nödvändigt steg in i det svenska samhället. Efter utflykterna med oss var det många som tog med sina familjer och guidade dem runt, och de förde på så vis kunskapen vidare till man och barn.
Utöver språkundervisning hade vi kurser i samhällskunskap, matematik, hälsa och friskvård
Metoden att lära sig både genom teori och praktik, med hjälp av alla sinnen, utvecklades med tiden. Våra pedagoger och designers hittade vägar att förmedla och inspirera till ny kunskap, genom ett nära samarbete. Utöver språkundervisning hade vi kurser i samhällskunskap, matematik, hälsa och friskvård och mycket annat. Man kan lära sig svenska på många sätt, och genom att studera ett annat ämne, så kommer de svenska orden och uttrycken i det ämnet på köpet. Vi ordnade föreläsningar med allt från Skatteverket och Försäkringskassan till barnmorskor och tandläkare. Vi ville att våra deltagare skulle få en god kunskap om hur vårt samhälle är uppbyggt och vilka som är den enskilde individens rättigheter och skyldigheter.
Viljan att lära, viljan att göra, viljan att ta ansvar är viktiga och starka drivkrafter
Intentionen att alla ska arbeta och försörja sig själva är i grunden helt riktig. Men vägen till arbete kan vara olika lång och se väldigt olika ut. Om grundinställningen är att man ska skaffa sig ett jobb och inte få ett jobb, alltså att det behövs en aktiv handling, blir stegen mot målet lättare. Viljan att lära, viljan att göra, viljan att ta ansvar för sitt eget och sina barns liv, är viktiga och starka drivkrafter. Självklart kan det ta tid, men bara att processen är igång och att det egna ansvaret är tydliggjort, gör att möjligheten att nå målet finns
Redan under det andra året kunde vi utöka verksamheten till undervisning fyra dagar i veckan. Kvinnorna fick undervisning i svenska, men även i samhällskunskap. Vi hade fått flytta in i skolans före detta vaktmästarbostad som bestod av tre rum och kök. Vid ett tillfälle bakade vi bröd tillsammans. Ingen av kvinnorna i gruppen trodde att jag kunde baka, så de tog över och satte igång. Det är ett utmärkt exempel på hur vår pedagogik fungerade.
Medan degen jäste, skapade kvinnorna bakdukar. Vi gick sedan igenom de olika sädesslagen, som de fick rita av. Vi pratade om alla ord som vi behövde använda medan vi bakade, och om hur brödet har en symbolisk betydelse i flera religioner. Orden kompis, kompanjon och kumpan härstammar från latinets cum pane, som betyder den man delar sitt bröd med. Brödet är alltså även en stark symbol för gemenskap. Mönster skapades också, med utgångspunkt från teckningarna.
Boken om Livstycket – Hela livet i en väska är berättelsen om verksamheten i Tensta som i 27 år tog till vara på kvinnors vitt skilda erfarenheter, omsatte dem i textil konst av olika slag, och fick innerstadsborna att ta blåa linjen ut till Tensta.
Författare till boken om Livstycket är Annika Skarf, det är hon som skrivit Birgitta Notlöfs historia.
