Vi gode män och förvaltare lever i en mellanvärld. Å ena sidan är det fördelaktigt om vi logga in här och där. Att vi redovisar digitalt. Att vi använder vårt egna bank-id i tid och otid. Samtidigt så nekas vi tillgång och praktiska lösningar just på grund av bank-id. Eller rättare sagt brist på bank-id.
Våra huvudmän har inte alltid möjligheten att ha bank-id. Det kan bero på en medfödd skada, en olycka, sjukdom eller ålder. Det digitala samhället struntar helt i vilket. Vi ska vara digitala vare sig vi vill det eller inte. Alla ska digitaliseras. Men vi hamnar i ett läge där vi inte kan använda vårt egna bank-id utan hamnar utanför.
Vi har också ett samhälle där kontanter är ett alternativ som inte alltid fungerar, märkligt nog. Vi gode män och förvaltare tvingas tillbaka till kontanter för att en huvudman inte har bank-id. Ett modernt samhälle som stänger ute en helt mängd medborgare för att man inte ser praktiska lösningar utan enbart skapar hinder. Regler som är tvingande och obevekliga.
Det ska sparas kvitton och föras bok
För att förtydliga så är det förbjudet för andra än kontoinnehavaren att använda bankkortet. Det är personligt och enbart kontoinnehavaren får använda det.
Hur gör hemtjänsten? Är brukaren alltid med när det handlas? Det tror inte jag.
Hur gör vi gode män? Vi tvingas att lämna kontanter till boendet eller till den personal som tar hand om huvudmannen. Det ska räknas och lämnas tillbaka växel. Det ska sparas kvitton och föras bok. Det ska införskaffas ett kassaskåp eller kassalåda.
Vi får inte blanda ekonomier utan vi ska ha särskilda kort för våra huvudmän. Vi ska lämna pengar och räkna varje gång vi är där. Det kräver många personliga besök. Besök enbart för att lämna pengar.
Bankerna gör väldigt lite för att underlätta
Alla som har skött en kontantkassa vet hur lätt det blir fel. Hur lätt det räknas fel, hur lätt kvitton försvinner. Hur lätt man glömmer att lämna tillbaka växeln. Det vill säga hur svårt det är att få till det praktiskt. Det gör också att butiker som inte tar emot kontanter inte blir valbara att handla i. Det gör också att aktiviteter inte går att genomföra, då endast kort eller swish godtages som betalning.
Bankerna gör väldigt lite för att underlätta. De lutar sig mot regler som inte fungerar för gode män och förvaltare. Det finns inga bra alternativ för oss i dag.
Själv tappar jag lite sugen att ställa upp som god man.
Men samtidigt så ogillar jag alla tappade sugar så skam den som ger sig.
Jag har ett konkret förslag på en lösning på problemet
Jag har ett konkret förslag på en lösning: på problemet:
När det gäller bank-id så förväntar jag mig att ett ombudsbank-id kommer när det nationella registret, för gode män och förvaltare, finns på plats. Det är det vi behöver snarast.
När det gäller pengar eller kort så har jag ett mycket praktiskt och konkret förslag.
I de flesta Regioner finns en typ av kort för kommunala resor. SL-kort i Region Stockholm, UL-kort i Uppsala med flera.
Dessa kort är registrerade hos SL. De kan lätt fyllas på med swish, överföring eller i butik. Det är enkelt att se hur många resor jag har gjort och hur mycket pengar som är kvar.
Ett liknande kort, som inte är knutet till någon bank, skulle enkelt kunna ersätta både kontokort och kontanter.
Som god man/förvaltare så har jag kortet registrerat på hemsidan, jag kan se saldot, jag kan också se vilka transaktioner som skett via det digitala kvittot. Jag kan också enkelt fylla på när det behövs. Kortet har också en övre gräns för insättningar, så om kortet tappas så blir inte huvudmannen ruinerad.
Så vilket företag förverkligar detta kort som verkligen behövs?
Mari Källman i Tensta, god man sedan 2004
