Järva är ett område som är ett av de mest drabbade av socioekonomiska svårigheter, social utslagning och konsekvenserna av covid, i Sverige. Det vore rimligt att anta att politiker på Järva oavsett partitillhörighet, borde vara ganska eniga om behovet av att satsa på social verksamhet som bidrar till trygghet, där barn, unga och unga vuxna har möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt.
Det vore även rimligt att anta att politiker på Järva borde vara eniga om vikten av att prioritera och understödja verksamhet som riktar sig till alla åldersgrupper och delkulturer, som bidrar till empowerment och ökar människors möjligheter att stärka sitt sociala och kulturella överbryggande kapital. Men trots att dessa antaganden kan betraktas som rimliga och logiska, är det inte så.
Nu avbryter man samarbetet med en av de få aktörer som utvecklats av och för boende, och man gör det utan att vilja förklara varför
Annons:
Om man betraktar de beslut som tagits av politiker på högerkanten på Järva de senaste två åren står det utom allt rimligt tvivel att de verkat i direkt motsatt riktning.
Man har stängt ner flera verksamheter som fungerat som en trygg plats för unga, man har förhållit sig likgiltig till de lokala röster som haft invändningar. Nu fortsätter man i samma anda och avbryter samarbetet med en av de få aktörer som utvecklats av och för boende, och man gör det utan att vilja förklara varför.
Det pågår en mycket aktiv offentlig debatt bland stora delar av befolkningen som handlar om trygghet och säkerhet. En av orsakerna till att debatten spridit sig i alla samhällsgrupper, är att samhällsgrupper som besitter stor offentlig och politisk makt har börjat känna oro för att bli drabbade av den otrygghet, som tidigare i första hand drabbat socioekonomiskt utsatta grupper.
De offentliga kraven på åtgärder känner vi igen; vissa mer sansade, andra av en karaktär som kan ses som ett partipolitiskt slagträ med större delen av kraften riktad mot grupper som har begränsade möjligheter att påverka sin situation.
Säkerhet och trygghet handlar inte bara om belysning och lås
Man kräver ett ökat ansvarstagande, men det är svårt att kräva om man samtidigt inte ger människor möjligheter till inflytande.
Säkerhet och trygghet handlar inte bara om belysning och lås, det handlar inte bara om hur många polisen lyckas låsa in, det handlar likväl om att säkerställa att samtliga samhällsgrupper har möjlighet till rimliga livsvillkor.
Det handlar om att det finns alternativa platser för unga som har en otrygg miljö i hemmet eller föräldrar som lever under villkor som gör att de har mycket svårt att planera sin tillvaro och vara de föräldrar de skulle vilja vara.
Det handlar om att utforma samhället på sätt som gör att människor oavsett bakgrund, studieresultat, funktionsvariationer och hudfärg kan uppleva möjligheter till delaktighet och inflytande. Detta skapar trygghet, bygger motståndskraft och bidrar till framtidstro.
Människor i förorten kritiseras ofta för det som kan beskrivas som konsekvenserna av den ökade ojämlikhet som finns i samhället, samtidigt drar man undan mattan för initiativ som skapas lokalt för att förbättra människors livsvillkor.
Man kräver ansvarstagande samtidigt som man inte är beredd att ge människor möjlighet att delta och ta ansvar
Man kräver ansvarstagande samtidigt som man inte är beredd att ge människor möjlighet att delta och ta ansvar.
Borgerliga debattörer har en tendens att gå upp i falsett när de pratar om skadegörelse och vandalism av materiell karaktär. Men beslutet att avbryta samverkan med Folkets Husby visar att de inte har några som helst problem med att medverka till att samhällsnyttig verksamhet som byggts upp genom tusentals timmar av ideellt arbete förstörs.
Anders Cardell
