Sedan i april i år finns inget skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i Järva, i en stadsdel med nästan 90 000 invånare. Nu kräver Tensta kvinno- och tjejjour och Stockholm City Soroptimistklubb i ett gemensamt pressmeddelande att ett skyddat boende ska upprättas.
Tensta kvinno- och tjejjour, som har funnits i Järva sedan 2002, har drivit ett skyddat boende med huvudsakligen ideella krafter. Men sedan 1 april är boendet stängt, eftersom de inte kan finansiera de högre kraven på personal som tillkommit i och med nya lagstadgade bestämmelser. Jouren har ansökt om medel för att klara av kraven och även efterfrågat ett Ideellt och Offentligt Partnerskap, IOP, mellan jouren och stadsdelen Järva, men fått avslag.
Sverige lagstiftade 1982 om att våld i hemmet faller under allmänt åtal. Två år senare, 1984, kom den första utgåvan av På tal om kvinnor och män från Statistiska Centralbyrån där antalet polisanmälda misshandelsbrott inomhus och utomhus redovisades uppdelade på kvinnor och män. Samma år bildade kvinnojoursrörelsen den första riksorganisation och har under 40 år varit avgörande för att synliggöra hur våldet mot kvinnor ser ut.
Kärnan i Tensta kvinno- och tjejjours arbete har varit det skyddade boendet
Sahra Bargadle mötte först motstånd då hon i början av 2000-talet påtalade behovet av en kvinnojour i Järva, men år 2002 kunde Tensta kvinno- och tjejjour börja sin verksamhet. Jourens arbete har växt med alltfler stödsökande, men också av volontärer som sköter stora delar av jourens arbete. Kärnan i Tensta kvinno- och tjejjours arbete har varit det skyddade boendet, men det finns även en telefonjour och en chatt. Det är mestadels ideella krafter som gett råd, stöd och omhändertagande till skyddssökande kvinnor.
Under 2023 hade jouren 854 kontakttillfällen och 436 kontaktsökande kvinnor som sökte hjälp.
– Vi upplever att vårt seriösa arbete inte möts upp med en lika seriös finansiering. Nu är det dags att vi sätter ned foten, säger Sahra Bargadle, grundaren av Tensta kvinno- och tjejjour i pressmeddelandet.
Betydelsen av kvinnojourernas arbete lyfts fram i olika internationella överenskommelser. I år antog EU Direktivet om Våld mot kvinnor och våld i hemmet, som Sverige nu har i uppdrag att införliva i svensk lagstiftning. Sverige har också ratificerat Europarådets Konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen.
Vi önskar ett samarbete med Järva stadsdel i form av ett IOP
Eva Striem, ordförande i Stockholm City Soroptimistklubb, säger i samma pressmeddelande att Istanbulkonventionen innehåller detaljerade krav på de stater som ratificerar den. Detta gäller både betydelsen av civila samhällets organisationer och den detaljerade definition som ges av staternas skyldighet att motarbeta hedersrelaterat våld.
– Vi vill tillsammans med Tensta kvinno- och tjejjour driva på för att Istanbulkonventionen ska sätta standarden för samhällets insatser till stöd för våldsutsatta kvinnor även i Järva, säger hon.
Propositionen om Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende syftar till god kvalitet på skyddade boenden, något Tensta kvinno- och tjejjour är positiv till. På grund av kraftigt ökade kostnader har emellertid många jourer tvingats lägga ner sina skyddade boenden istället för att skala upp till en högre kvalitet.
– Vi önskar ett samarbete med Järva stadsdel i form av ett IOP så att vi kan fortsätta vårt arbete. Då skulle vi kunna anställa fler och möta kraven om viss utbildad personal, men framförallt skulle kvinnor veta att vi finns där för dem, säger ordföranden i Tensta kvinno- och tjejjour, Sonia Sherefay i pressmeddelandet.
Kerstin Gustafsson Figueroa
