I den skrivelse, som Ole-Jörgen Persson (M) författat och som föranledde debatt på Järva stadsdelsnämnds senaste sammanträde, önskas att Hizb ut-Tahrir och “liknande organisationer som är eller kan vara våldsverkande” ska förbjudas på kommunens anslagstavlor. Nyhetsbyrån Järva bad om en kommentar vid fredagens iftar-bjudning.
Det är första gången Ole-Jörgen Persson deltar i iftar, efter inbjudan från Islamiska förbundet i Järva, säger han. Längs med långbordet, som han lämnar tillfälligt för intervjun, sitter dock fler partiföreträdare från den lokala majoriteten.
Du vänder dig mot extremistiska budskap, främst islamistiska, i din skrivelse?
– Jag hade varit lika förbannad om det hade varit NMR eller någon annan organisation som hade spridit budskapet, men nu var det Hizb ut-Tahrir. Då är frågan, för mig i varje fall, ska verkligen kommunens infrastruktur hjälpa till att sprida de här budskapen? Det tycker jag inte att man ska.
Men kan man styra så tydligt vad som sätts upp på de här anslagstavlorna?
– Det är där problemet ligger, såklart. Nu går det att lösa. Hade man haft, som jag tror att vi kommer ha i framtiden, elektroniska anslagstavlor istället för fysiska, hade man kunnat ha en ordning där organisationer och föreningar lämnar in sina budskap exempelvis till Medborgarkontoret. Då har man bättre möjlighet att påverka vad som faktiskt står där. I grund och botten handlar det också om att vi måste skicka ett budskap om vad som är acceptabelt att sprida, och inte.
Vad är det du reagerar på främst i deras budskap?
– Några av dem är klart antisemitiska, riktar sig specifikt mot Israel med budskap omkring staten Israel, som jag menar är antisemitiska och dessutom inte sanna. Men den här organisationen har försökt etablera sig väldigt många år, och vi har aldrig lyckats stoppa dem. I grunden står de emot allt det jag, och jag tror de flesta med mig, uppfattar som demokratiska värderingar. De vill inte ha fria allmänna val, att kvinnor ska få rösta, att muslimer ska få rösta eller delta i val. Man vill etablera ett kalifat, står för en världsordning som går mer i riktning mot en religiös än en demokratisk stat. Den här organisationen är dessutom förbjuden i flera länder, just på grund av det här väldigt komplicerade förhållningssättet till demokrati.
I din skrivelse nämner du att dem skulle vara våldsbejakande, men enligt forskarna Jan Hjärpe och Simon Sorgenfrei så är de inte det – hur ser du på det?
– Nu tror jag att du överdriver vad som står i skrivelsen. De är nog inte våldsbejakande, men de har våldsbejakande personer inom sig, vilket är en annan sak. Dessutom vänder sig skrivelsen generellt mot våldsbejakande och extrema organisationer oavsett tillhörighet. Men det finns exempel på enskilda medlemmar inom rörelsen, framför allt i utlandet men även här, som har ett problematiskt förhållningssätt till att använda våldsamma metoder.
Är det inte rimligt inom yttrandefrihetens gränser att uttrycka icke-demokratiska budskap, det brukar man ju säga vid demonstrationer?
– Du får i princip yttra vad du vill i Sverige, det är en del av vår yttrandefrihet, men ska verkligen kommunens infrastruktur bidra till att sprida den typen av budskap? Hade de hängt upp ett klistermärke på en lyktstolpe, hade de stått och skrikit på gatan – det är en sak – men varför ska vi tillåta att kommunens anslagstavlor sprider deras budskap? Det är väl där gränsen går, avslutar Ole-Jörgen Persson innan han går tillbaka till iftar-firandet.
David Johansson
Läs hur Hizb ut-Tahrir Sverige beskriver sig själva här.
