Igår inledde många muslimer sin fasta, och just i år inföll Askonsdagen, den dag då den kristna fastan inleds, också den 18 februari.
– Ja, i år var det exakt samma dag och det var ju roligt, säger Gunilla Moshi, diakon i Svenska kyrkan.
Den kristna fastan är 40 dagar lång, men bryts varje söndag. För kristna betyder inte fastan att man avstår från att äta, var och en kan själv bestämma vad man vill avstå ifrån.
– Jag har fastat tidigare, men gör det inte längre av hälsoskäl. Men fastan är en tid för eftertanke och handlar om sårbarhet och utsatthet.
Gunilla Moshi betonar att det handlar inte om en själv, utan om världen.
– Jag tänker på hur världen ser ut, på att livet är skört. Det är då vi samlar in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete, det gör vi ju jämt, men det är speciellt under fastan, säger hon.
Ramadan är en period då jag renar själen
Muslimer som fastar äter inte något alls från gryning till skymning i 28-29 dagar. Iman Elmi, ordförande och tränare i föreningen Shape Society, fastar och har fastat i hela sitt vuxna liv.
– Det är en del av mig. Ramadan är en period då jag renar själen, jag blir helt ny efter fastan. Ramadan gör mig till en bättre människa, du tänker på andra och blir den du alltid borde vara.
Varje dag när solen går ner bryts fastan och familjer och vänner äter iftar gemensamt. Men de timmar solen är uppe varken äter eller dricker de. Iman Elmi tycker att fastan gör henne disciplinerad. Fasteperioden varierar från år till år, både för muslimer och kristna
– Den disciplinen tar du med resten av året. När du alltid är hungrig ökar medvetandet, samtidigt som du rensar kroppen. Jag är mentalt förberedd och jag gör det inte för mig själv, utan för min tro, den kraften jag har inom mig.
Fasteperioden varierar från år till år, både för muslimer och kristna. För kristna beror det på när påskdagen infaller. Den kristna fastan inleds sex och en halv vecka tidigare och alltid på en onsdag. Muslimernas fastemånad firas i den nionde månaden i den muslimska kalendern. Datumen ändras varje år, eftersom de bestäms av nymånen.
Kristna firar tre dagar före fastan, därav traditionen med semlor på fettisdagen. Fastan avslutas på påskafton, i år den 4 april.
– Men den stora dagen i kyrkan är påskdagen, vi går under påsken från det allra mörkaste till ljuset, säger Gunilla Moshi.
Muslimer avslutar fastan den 19 mars i år och då firas eid al-fitr, årets största helg. Det kom ett förslag att kristna och muslimer kan bryta fastan tillsammans
– I muslimska länder firar de i tre dagar, här försöker vi fira en dag i alla fall. Vi ber morgonbönen tillsammans, äter tillsammans med familj och vänner. Vi gör fint hemma, och klär oss fint. Barnen får presenter, det är mycket barnens fest, säger Iman Elmi.
När trossamfunden träffades i Rinkeby Folkets Hus kom ett förslag att kristna och muslimer under den här månaden kan bryta fastan tillsammans en kväll.
– För mig skulle det vara en solidaritetshandling att vara med och kännas viktigare än någonsin. Jag hoppas verkligen att det blir av, säger Gunilla Moshi.
Även Iman Elmi välkomnar ett sådant initiativ.
– Det vore jättefint, tycker jag. Det är samma tankar och känslor hos alla troende.
Kerstin Gustafsson Figueroa
