Kartläggningen visar att det är Aktivklubb Sverige som driver tillväxten i den högerextrema miljön. De traditionella organisationerna lockar inte längre de unga som egentligen inte är färre, bara mindre villiga att ingå i en organisation.
Under 2025 kunde Expo urskilja 31 olika aktörer som haft aktiviteter runt om i landet. Det rörde sig om bland annat kampförberedande aktiviteter, manifestationer, demonstrationer och marscher, sociala aktiviteter, konserter och propagandaspridning. Även närvaro inom kyrko- och kommunalpolitik noterades. Den geografiskt närvaron har också ökat. 2023 noterades aktiviteter i 115 av Sveriges 290 kommuner, 2024 i 140 och 2025 i 160 kommuner.
Några av de grupper som arrangerade aktiviteter var Nordiska motståndsrörelsen (NMR), Det fria Sverige, Nätverket, Aktivklubb Sverige (AKS), Alternativ för Sverige och andra mindre grupper.
Under 2025 dokumenterade Expo 1565 olika aktiviteter, jämfört med 1245 året före. Det är tydligt att det är AKS som växer mest, de har fördubblat sina aktiviteter, medan NMR hade sin lägsta aktivitetsnivå sedan 2015.
Radikaliseringen av unga sker till exempel via spelplattformar
En annan typ av högerextrem ungdomskultur håller på att växa fram. Det är unga män som visar högerextrem identitet framförallt online, och som har hjälp av en kraftig ökning av högerextremt och antisemitiskt innehåll i sociala medier. Radikaliseringen av unga sker till exempel via spelplattformar och är en tänkbar orsak till flera våldsdåd med rasistiska motiv.
Rapporten pekar också på att den rasideologiska miljöns verksamhet utgör ett hot mot demokratin, särskilt på mindre orter. Där får dessa aktörer ett större inflytande över till exempel civilsamhället, myndigheter och invånare. Detta genom att en aktör med våldskapital kan trakassera, hota med eller bruka våld mot till exempel lokalpolitiker, lokaljournalister, människor inom civilsamhället och minoriteter som den rasideologiska miljön utpekat som sina måltavlor och fiender.
Sedan 1980-talet har nära 40 människor dödats i Sverige av personer med rasideologiska motiv
Eftersom den högerextrema miljön blir alltmer fragmenterad och inte har någon gemensam strategi framåt, blir det också betydligt svårare att arbeta förebyggande för att motverka utbredningen. Det blir också svårare att förutse hot.
Sedan början av 1980-talet har nära 40 människor dödats i Sverige av personer inom den rasideologiska miljön. Oftast har det handlat om ensamagerande som har begått mord eller attentat med rasistiska motiv.
Enligt Säkerhetspolisen är terrorhotet mot Sverige på nivå 3 av 5, och det största hotet kommer från våldsbejakande islamister och högerextremister.
Annika Skarf
