Porträtt av Eleni Terzitane

Hanne Kjöllers 1-punktsprogram till järvamammorna saknar logik

Krönika

Hanne Kjöllers förslag på ett 1-punktsprogram till mammorna i Järva är en del i ledet av förenklade förklaringar till ett komplext samhällsproblem.

Hanne Kjöller föreslår alltså i sin ledare på Dagens Nyheter ett 1-punktsprogram till mammorna i Järva. Hon ifrågasätter mammornas 34-punktsprogram och menar att de istället bör fundera över hur det kommer sig att 100 procent av de svensk-somaliska flickorna i Järva inte blir gängkriminella. Hon insinuerar samtidigt att trångboddhet, undermåliga bostäder, nedlagda servicekontor, arbetslöshet, försämrad biblioteksservice, dåliga skolor och polisens för höga eller för låga närvaro är irrelevanta faktorer till det samhällsproblem som det dödliga våldet idag är.

Hanne Kjöller menar alltså att debatten om dödsskjutningarna har genomsyrats av en logikfattig vänsterretorik och vänsteridéer, och passar även på att slänga en liten känga till högern för att balansera ut färgen i hennes ledare. I högerretoriken ifrågasätter hon yrkandet på hårdare straff och fler poliser.

Hur kan järvabornas erfarenheter och behov, forskning, civilsamhället och instanserna sakna perspektiv?

Samtidigt skriver hon att det behövs ett decennielångt perspektiv. Min fråga är; var i allt det här finns din logik Hanne Kjöller?

Hur kan järvabornas erfarenheter och behov, forskning, civilsamhället och instanserna sakna perspektiv? Det finns en nästintill tragikomisk ironi i hur det i själva verket är Hanne Kjöllers ledare som så tydligt saknar perspektiv. Debatten om dödskjutningarna har pågått länge, och det märks att Hanne Kjöller är en av de nyvakna i detta. Det var trots allt en hel del som gäspandes tog sig upp och fick sig en kalldusch i samband med dödsskjutningen av rappartisten Nils ”Einár” Grönberg förra veckan.

Jag undrar också vilket svar Hanne Kjöller egentligen vill att mammorna ska komma fram till?

Är det så konstigt att det är sönerna som skjuter? Har hon helt missat fenomenen machokultur och mäns höga våldskapital? Har hon helt missat att män generellt dominerar statistiken bland våldsbrott? Har hon helt missat att män inte tillåts äga och uttrycka sina känslor, män som lider av emotionell analfabetism – i synnerhet män som kommer från generationstrauman, som är krigsskadade och som tillhör arbetarklassen där machokulturen fäster sig som hårdast till följd av en avsaknad av andra sorters kapital?

Menar hon att föräldrarna på något sätt har brustit i sin uppfostran? Men då är det väl motsägelsefullt eftersom Hanne Kjöller i samma veva menar att mammorna lyckats med att uppfostra döttrarna väl. Hundra procent av döttrarna till och med, vilket är en subjektiv generalisering.

Det hon inte tar reda på dock är att flera skolor i Järva har drabbats av nedskärningar de senaste åren

Lite har Hanne Kjöller åtminstone ansträngt sig i att sätta sig in i en situation hon onekligen saknar kunskap om. Hon tog sig tiden att prata med Happy Hillmarsdottir, grundskolechefen i Järva, i syfte att slå hål i behovet av mer resurser till skolorna. Där får hon reda på att utöver elevpengen får skolorna i Järva också ett socioekonomiskt tillägg. Det hon inte tar reda på dock är att flera skolor i Järva har drabbats av nedskärningar de senaste åren, där både lärare och elevassistenter har fått lämna sina tjänster.

Det Happy Hillmarsdottir pratade om är Stockholms stads socioekonomiska tilläggsbelopp. Ett belopp som fördelas mellan skolor baserat på ett index där man tar hänsyn till elevsammansättningen på skolan. De skolor där en stor andel av elevunderlaget är utsatta får alltså mer resurser. Men flera skolor i Järva har de senaste åren fått ett lägre indexvärde i den socioekonomiska fördelningsmodellen, därav förändringen i resurserna. Man har alltså ett socioekonomisk index över exempelvis hur många första generationens invandrare som bor i Rinkeby. Det man glömmer är andra- och tredje generationens invandrare som fått barn och inte verkar räknas med i stadens index. Barn som stöter på samma problem som föregående generationer, som till följd av bostadssegregation inte lär sig svenska och inte integreras in i det svenska samhället.

Det finns så många olika sätt att ta i problemet med dödskjutningarna, eftersom att problemet är flerdimensionellt. Det går alltså varken att ge en enkel förklaring till dess uppkomst eller till dess lösning. Och om man ska prata om debatten kring dödsskjutningarna så är det just det som varit problemet – förenklade förklaringar. Som Hanne Kjöllers 1-punktsprogram.

Eleni Terzitane

 

Print Friendly, PDF & Email