Cedwin Sandanam, ledaren för Tensta Gospel Choir, är aktuell i dokumentärfilmen ”Kören”. Och dessutom pågår förberedelserna inför den årliga julkonserten i Tenstakyrkan, som alltid är utsåld, den 18 december.
Varje måndagskväll träffas kören för att repetera tillsammans. Men det handlar inte bara om att sjunga, det handlar om att umgås, prata och forma en gemenskap som förhoppningsvis ska mynna ut i kvalité på scenen.
Det är just en måndag, en kall decembereftermiddag och Cedwin Sandanam ondgör sig över kylan.
– Jag önskar mig mellantjocka strumpor av mina barn i julklapp. Raggsockor funkar inte och vanliga strumpor är alldeles för kalla nu. En riktig pappagrej, konstaterar han.
Klockan har just slagit fem när Cedwin tänder upp den lilla lokalen där kören brukar repetera. Han ber om ursäkt i förväg om han verkar stressad.
– Vi håller ju på och repar inför julkonserten och den är den första på tre år som jag är med på så jag är lite nervös inför den.
Jag har alltid velat gå min egen väg och haft ett eget driv.
Cedwin Sandanam har alltid varit musikintresserad, men det var inte förrän i 16-årsåldern, då en av hans kompisar kom med ett alldeles särskilt erbjudande till honom.
– Han hade tjatat på mig att jag skulle komma till Tensta och börja sjunga. Jag var väl intresserad av att uttrycka mig på något vis. Sedan kan man säga att det var ett smart drag eftersom det var han och jag och en massa tjejer, säger han och skrattar.
Tidigt stod det klart att hans engagemang runt kören skulle leda till att han skulle få chansen att bli körledare.
– Jag har alltid velat gå min egen väg och haft ett eget driv. Jag var 17 år när jag startade min första klubb, och då fick jag ju inte ens själv gå på den. Jag var också drivande i den musikaliska utvecklingen av gruppen och jag hade en väldigt bra mentor, Kåre Tham, som hjälpte mig och gav mig bra handledning.
När vi kommer in på frågor om hur han är som ledare så funderar han länge och väger orden.
– Jag har frågat några vänner som jobbar inom näringslivet, och de har sagt att jag bryr mig alldeles för mycket om människor. Det hade aldrig funkat i den världen menar de och det kan nog stämma.
Jag vill att vi verkligen ska mena det vi sjunger
Han berättar att hans styrka inte heller ligger i hans musikaliska kunnande.
– Det finns körer som är betydligt bättre tekniskt än vad vi är och det beror på att jag inte är särskilt musikalisk. Jag sätter inte toner och jag kan inte läsa noter. Men jag vill att vi verkligen ska mena det vi sjunger. Jag tror, att jag kan vara bra på att förmedla den känslan till gruppen. Men samtidigt hade det varit intressant att höra vad kören tycker om mitt ledarskap. Vad är ens bra ledarskap?
I den aktuella dokumentärfilmen får vi följa kören och dess medlemmar under en resa till gospelns hemstad, Chicago. Där blir Cedwin ifrågasatt av stora delar av gruppen för just sitt ledarskap. Han beskriver att han upplevde konfrontationen som jobbig där och då.
– Jag hade nog svårt att ta in allt och hade fullt upp med att sortera vad som sades. Det ska väl sägas att jag var väldigt trött och hade svårt att kunna ta alla ord som sanningar.
Vi måste få bråka och diskutera saker. Det är så man utvecklas
– Jag tror att vi är alldeles för rädda för friktion, bråk, sorg och inte minst döden. Ett bra ledarskap förknippar vi med att alla är glada och positiva och tycker likadant. Men jag tror att det är väldigt få grupper som fungerar så. Vi måste få bråka och diskutera saker. Det är så man utvecklas, tror jag.
Efter resan till USA så lämnade Cedwin Sandanam Tensta Gospel Choir i nästan två år.
– Jag var utbränd och behövde tid och reflektera över hela min situation. Sedan fick jag bra stöd och när jag väl kom tillbaka insåg jag att det är här jag hör hemma. Det är här jag kan vara hel och sann mot mig själv.
Cedwin tittar på klockan och ursäktar sig igen och säger att han måste förbereda inför kvällens repetition. På den sista frågan han får, om hur länge han tror att han kommer hålla på med kören och vara ledare, svarar han:
– Jag har faktiskt tänkt en hel del på det. För mig handlar det om att det ska var kul att komma hit och att det finns en gemenskap i det vi gör. Jag brukar prata om själen, så länge vi har själen i det vi gör så kan vi hålla på hur länge som helst.
Johan Davidsson
Faktaruta:
Ålder: 40
Bor: Åkersberga
Uppväxt: Vällingby
Koppling till Järva: Kören, kyrkan och vänner.
Familj: Två döttrar 7 och 10 år
Läser just nu: Dennis McGregors biografi.
Lyssnar på: Gospel, jazz, afro, med afrikanskt ursprung.
