Funktionshinderrörelsen är inte så representativ som den skulle behöva vara för att göra samhället inkluderande och jämlikt. Snarare än fler poliser på gatorna behövs fler engagerade medborgare för en tryggare stad, skriver Anna Quarnström från Funktionsrätt Stockholms stad.

Det är mycket som är stökigt nu. I världen och i vårt land. Vi i funktionshinderrörelsen tror på att ett samhälle som drar åt samma håll är starkare än ett splittrat land. Därför organiserar vi oss.

Vi finns för den som har problem i skolan, för den som förlorar jobbet på grund av sjukdom, för den vars barn aldrig får en tid till BUP, för den som upplever utanförskap, för den som tvingas bråka med försäkringskassan och för den som inte ens får en plats på grund av att det saknas tillgänglighetsanpassning. För att vi vill vara en röst för alla, precis som vi önskar att andra visar hänsyn till oss. 

Har ni någonsin hört ett parti lyfta dessa grupper? 

En av funktionshinderrörelsens viktigaste paroller är ”Inget om oss utan med oss”. Det är utifrån denna princip som rörelsen verkar, får sin legitimitet och arbetar. Utifrån denna paroll verkar också stadens funktionshinderråd som finns kopplade till stadens olika nämnder. Där är tanken att vi ska bygga en mer inkluderande stad genom dialog med staden och genom att lämna synpunkter och förslag. Och det behövs. I stadens hållbarhetsrapport pekades för en tid sedan barn med funktionsnedsättning och ensamstående mödrar med barn med funktionsnedsättning ut som några av de i staden med sämst levnadsvillkor.

Särskilt utsatta är de om modern själv har en funktionsnedsättning. I stadens trygghetsrapporter visar det sig gång efter gång att personer med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade när det kommer till utsatthet och otrygghet i staden. Men har ni någonsin hört ett parti lyfta dessa grupper? 

Funktionshinderråden fyller här en viktig funktion i att verka för att den sociala tryggheten, våra trygghetssystem ska värderas minst lika högt som tryggheten på våra gator. 

Just nu är det lutning åt vit äldre man från innerstaden

Men funktionshinderrörelsen är tyvärr inte så representativ som vi skulle behöva vara för att fullt ut göra alla stockholmare rättvisa. Just nu är det lutning åt vit äldre man från innerstaden. Och det är förvisso förknippat med sina utmaningar att ha en funktionsnedsättning även i denna grupp. Funktionsnedsättningar och sjukdomar är demokratiska på så vis att vem som helst kan få dem och dess konsekvenser. Funktionsnedsättning diskriminerar inte. Men konsekvenserna ser annorlunda ut över staden, åldrar och bakgrund med mera. Så samhället, som ännu inte är fullt ut inkluderande och jämlikt, drabbar vissa personer med funktionsnedsättning mer än andra. Som den ensamstående modern som nämndes av hållbarhetsrapporten. Eller den yngre mannen från ytterstaden. 

Funktionshinderrörelsen behöver bli fler. Fler som er tror på att ett samhälles värde består i hur de tar hand om de som har det svårast. Inte nödvändigtvis genom antalet poliser på stan. 

Till årsskiftet väljs nya funktionshinderråd. Där behövs din röst för ett bättre Stockholm inom och utanför funktionshinderrörelsen. ”

Anna Quarnström, Funktionsrätt Stockholms stad 

För att sitta i ett råd behöver man vara skriven i Stockholms kommun och man behöver ha egen eller mycket nära erfarenhet av funktionsnedsättning, till exempel som anhörig.

Print Friendly, PDF & Email