Bild på medelålders blond kvinna som vilar huvudet i handen.

Jag var en av de 500 personer inom media- och kulturbranschen som skrev under uppropet för ökad pressfrihet i Gaza och för att internationella journalister ska släppas in. Jag skrev under, utan förbehåll och utan tvekan.

Efteråt blev det en intensiv debatt i medierna om detta upprop. Anne Lagercrantz, VD på SVT, sade att journalister som tar ställning i en fråga, inte kan bevaka den. Sveriges Radio meddelade att de medarbetare som har skrivit under uppropet kan stoppas från att rapportera om Gaza.

Evin Rubar, prisbelönt journalist, tycker till och med att ”man måste välja om man ska ägna sig åt politik eller åt journalistik”. Tror hon ens på det själv? Flera av hennes dokumentärer är slagträn i politiska debatter.

De 500 som skrev under uppropet om Gaza blir för varje dag fler

En journalist är och måste vara en del av samhället. Varje journalist måste välja och välja bort, vem du pratar med, åt vilket håll du tittar. Klart att en journalist har åsikter, men för den skull kan, och ska, en journalist vara saklig och opartisk i sin yrkesutövning. Det säger en hel del om samhällsklimatet när en sådan självklar inställning blivit kontroversiell.

De 500 som skrev under uppropet om Gaza blir för varje dag fler. I skrivandes stund är de uppe i över tusen. Och en dag, när domen ska falla över Israels brott, då kommer alla alltid att ha varit emot folkmordet.

Kerstin Gustafsson Figueroa

Annons: