Från vänster: Dilan Aksoy, Ahmed Noor, Emma Ström och Ilyas Hassan.

Efter tre års arbete mot det dödliga våldet i Sveriges förorter har organisationen Förorten mot våld tagit beslutet att lägga ner sin verksamhet. Bakgrunden till beslutet är inte entydig, men i ett uttalande på sociala medier nämns tid, energi och psykiska påfrestningar

Det var i december 2016 som Förorten mot våld bildades i samband med två dagars manifestation mot skjutningarna och våldsdåden som bara tycktes öka i förorten. Initiativtagarna ville ge möjlighet för människor som påverkas av våldet att till tals själva och styra debatten bort från rasistisk och stigmatiserande retorik. De har formulerat krav som att politikerna måste erkänna dödsskjutningarna som en nationell kris, en haverikommission ska tillsättas, vapenamnesti införas och att kvalitativt anhörigstöd måste erbjudas samt att avhopparverksamheten måste stärkas och resurssättas.

I ett uttalande på sociala medier skriver Förorten mot våld att den nuvarande styrelsen avgår och lämnar sina uppdrag men att de vet att kampen kommer föras vidare av andra rörelser i landet.
”Att engagera sig ideellt och göra det i frågor som tar mycket energi och påverkar en psykiskt har inte alltid varit enkelt för oss. Det är tack vare er som vi kunnat samla kraft och mod i att fortsätta vårt arbete. Vi vill tacka alla människor som varit involverade på olika sätt i Förorten mot vålds arbete och organisering. Utan er inget oss!”

Förorten mot våld har på relativt kort tid lyckats nå ut brett och i viss mån vunnit gehör för sina krav. De har också både nominerats och vunnit flera priser och utmärkelser för sitt arbete. Reaktionerna på inlägget vittnar om betydelsen som Förorten mot våld har haft för boende runt om i de drabbade områdena och kommentarsfälten fylldes av hjärtan. 

Nyhetsbyrån Järva har sökt den avgående styrelsen men Förorten mot våld har valt att inte kommentera beslutet utöver det uttalande som publicerades på sociala medier under fredagen.

Anna Nygård
Print Friendly, PDF & Email