Idag läser mer än 93 procent av eleverna på Rinkebys tre grundskolor svenska som andraspråk. Saudos dotter fick automatiskt svenska som andraspråk trots att hon har svenska som modersmål.
– Det är orättvist. Det tar ju på barnens självförtroende, säger Saudo.
Saudo har bott i Sverige sedan hon var sju år gammal. När hennes dotter gick i förskoleklass blev hon placerad i svenska som andraspråk (SVA) på Knutbyskolan. Något som förvånade henne, eftersom de alltid har pratat svenska hemma. Saudo begärde att få ta del av vilka grunder skolan tagit beslutet på, men fick inget svar. Hon misstänker att beslutet fattades på grund av dotterns utländska efternamn.
– Det ska ju inte vara så att man placerar en elev utifrån efternamnet, men jag tror att det är det som skett, säger Saudo, som valt att inte ha sitt riktiga namn i tidningen.
Hur ska de känna att de har samma värde?
I Rinkeby har de flesta barnen föräldrar med utländsk bakgrund. Saudo uttrycker att behovet av SVA är säkert stort i skolorna, men det betyder inte att man kan dra alla över en kam.
– De markerar dem vid tidig ålder. Hur ska de då känna att de har samma värde?, undrar Saudo.
Att placera en elev i SVA utan att först ta reda på om eleven verkligen har ett sådant behov strider mot diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen har tidigare fällt en skola i Botkyrka för ett liknande fall.
Nyhetsbyrån Järvas kartläggning visar att nästan alla elever i Rinkebys låg- och mellanstadieskolor läser SVA. De kommunala F-6 skolorna Knutbyskolan, Kvarnbyskolan och Askebyskolan har alla redovisat statistik som visar att endast en liten minoritet av eleverna läser svenska på modersmålsnivå (SV).
Skola F-6 Antal SV-elever Antal SVA-elever Knutbyskolan 7 255 Askebyskolan 13 300 Kvarnbyskolan 33 288
Det är rektorn som tar beslut om vem som ska få undervisning i SVA och de tre skolornas rektorer uppger att de följer skollagens riktlinjer om hur man ska bedöma elever. Men hur det går till i praktiken är upp till varje enskild skola.
Bedömning enligt Skolförordningen:
“Beslutet om undervisning i svenska som andraspråk ska bygga på en kvalitativ bedömning av elevens hela språk. Underlagen syftar till att synliggöra elevens språkliga nivå och dessa kan bestå av dokumentation av bedömda elevarbeten, samtal med eleven och observation av elevens prestationer under lektionstid.”
Ämnena SV och SVA liknar varandra i innehåll och mål men skiljer sig i pedagogiken. Lärare inom båda ämnena ska utforma undervisningen utifrån elevers enskilda behov.
– Mer vikt kan behöva läggas på bland annat de svenska språkljuden och språkets struktur, som till exempel ordföljd, saker som för svenska modersmålstalare är naturliga och inte behöver samma fokus, förklarar Karin Pettersson, forskare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk på Stockholms universitet.
Ruun Bolle är aktivitetssamordnare för föräldrar på Folkets hus i Rinkeby. Hon berättar att hon dagligen träffar föräldrar med barn som läser svenska som andraspråk trots att barnen är födda i Sverige och har svenska som modersmål.
– Den frågan vi alla vill ha svar på är varför det blir så här, säger hon.
På ett möte för föräldrar i Rinkeby Folkets Hus delar flera föräldrar sina upplevelser. En mamma berättar om sin dotter som idag går i högstadiet men gick i Knutbyskolan från förskoleklass fram tills årskurs sex. Under dessa år läste hon SVA och valde att byta skola utanför Järva när hon började sjuan. Då blev hon placerad i SV istället.
Hon var rädd att hon inte skulle klara av att läsa svenska
– Det var tack vare att hon lämnade skolan i Rinkeby som hon hamnade i vanlig svenska, säger mamman.
En annan förälder berättar om sin dotter som fram tills gymnasiet läste SVA på skolorna i Rinkeby. I gymnasiet valde hon att börja på en skola i centrala Stockholm. Svenskaläraren i gymnasieskolan bedömde att dottern egentligen skulle läsa SV, men det ville hon inte.
– Hon var rädd att hon inte skulle klara av att läsa svenska, eftersom hon alltid fått svenska som andraspråk här, säger föräldern.
Idag läser dottern fortfarande SVA på samma gymnasium.
Flera av föräldrarna i rummet berättar att skolans placering av eleverna i SVA har påverkat deras barns självförtroende.
– Många barn känner sig diskriminerade och utsatta för utanförskap. Man tycker synd om dem, säger Ruun Bolle.
Klara Örn Ranung är utbildad jurist och arbetar som undervisningsråd på Skolverkets upplysningstjänst. Hon berättar att det är viktigt att en korrekt bedömning görs. Elever ska enligt skollagen få undervisning på den språknivå som eleven ligger på. En bristfällig bedömning kan leda till att eleven inte får tillgång till den kursplan som den egentligen har rätt till.
Resultatet av en felplacering kan bli att språket inte utvecklas
– Konsekvenserna blir att eleven inte får den ledning och stimulans som den egentligen ska få, säger Klara Örn Ranung.
Hon menar att resultatet av en felplacering kan bli att språket inte utvecklas utifrån elevens behov.
Både Klara Örn Ranung och Karin Pettersson understryker att kommunikation till vårdnadshavare måste ske. Skolan ska kontinuerligt uppdatera och informera vårdnadshavare om elevens skolgång.
Efter många obesvarade mail och samtal knackade Saudo på skolans dörrar för att få en förklaring till varför hennes dotter blivit placerad i SVA. Saudo var ihärdig och fick tillslut sin dotter placerad i rätt ämne. Det tog nästan två år. Än idag vet hon inte hur bedömningen gick till.
Efter bedömningen ska en dialog med vårdnadshavare sedan ske
Till Nyhetsbyrån Järva skriver Knutbyskolans biträdande rektor Tobias Södlind att det är pedagoger med stöd av speciallärare som bedömer elevens språkkunskaper. Bedömningarna sker årligen, men också löpande för nya elever som börjar på skolan. Efter bedömningen ska en dialog med vårdnadshavare sedan ske. Varför Saudos dotter blev placerad i SVA, har han dock ingen kommentar till.
– Jag kan inte kommentera specifika fall, säger Tobias Södlind.
Han säger vidare att om föräldrar hamnar i en liknande situation som Saudo är det viktigt att kontakta skolan.
Under de två år då Saudo sökte efter svar kontaktade hon bland annat rektorn på Knutbyskolan, Hans Ovsjö. I ett samtal med Nyhetsbyrån Järva uttrycker han sig kortfattat.
– Ni har pratat med Tobias Södlind. Jag har inget mer att tillägga, säger Hans Ovsjö.
Saudo heter egentligen något annat.
Emanuel Idenfeldt
Stine Mikkelsen
Maja Ohayon Landqvist
Under 2026 samarbetar studenter från JMK, Enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras texter löpande under sommaren.
