Det är eftermiddag och man sitter ensam i sitt rum. Efter att ha scrollat i timmar bestämmer man sig att kolla på sociala medier. Hjärtat bultar snabbt mot bröstet och greppet om telefonen hårdnar när man ser sms:et. “Vad gör du?” frågar föräldrarna. “Inget,” svarar man, trots att det inte är sant. Något har hänt men man vet inte hur man ska berätta det.
Kanske känner du igen det här eller varit med om det? Jag vet, att jag gör det i alla fall. Det börjar med något enkelt som en vänförfrågan, ett “vill du va vänner?” Därefter kommer frågorna och innan man vet om det har konversationen flyttas till en annan plattform. Man får en obehaglig klump i magen. Det får en att undra: var går gränsen mellan lek och fara egentligen?
Det är enkelt att låtsas vara någon man inte är
Anonymiteten plattformarna ger är lockande. Det är enkelt att låtsas vara någon man inte är. Något som dessa appar har gemensamt är bristen på säkerhet. Verifiering har alltid varit en av de största faktorerna. Trots flera stämningar görs inget åt detta problem. Roblox grundare sa själv i en intervju att han ser det här snarare som en möjlighet. Ofattbart med tanke på all kritik de fick på grund av den ökade andelen exploatering och övergrepp.
Enligt artikeln Risks to children playing Roblox ‘deeply disturbing’, say researchers (Libby Brooks och Jedidajah Otte, 2025, The Guardian) så har risken för grooming av barn ökat de senaste åren. Förövarna använder sig av appar så som Roblox för att prata och få deras tillit. I många fall försöker de flytta konversationen till mindre bevakade appar, den mest vanligaste är Discord. Därifrån eskalerar det snabbt. Varje chatt känns som en press, uppmaningar blir till hot. Innan man vet om det är man fast i en ond spiral.
Många föräldrar vet inte om farorna som lurar i internets hörn
Många föräldrar vet inte om det här, vet inte om farorna som lurar i internets hörn. Nu är det dags att bli mer medvetna om det. Det är dags att skaffa kunskap om det. Jag säger att ni, föräldrar och vuxna spelar roll. Ni behöver inte ha full kontroll eller spionera. Ni behöver bara vara där och visa att ni bryr er. Visa att man kan komma till er vad som än händer.
Jag skriver det här inte bara som ett av barnen ni oroar er för, utan även som en storasyster som vet om farorna. Detta är ett problem som vi som samhälle måste handskas med. Ett problem som man oftast inte tar upp. Grooming är inte något som händer bara på film, utan något verkligt och allvarligt.
Nätet är stort, men alla som vandrar där är inte rovdjur. Det vore orättvist att dra alla över en kam. Själv har jag hittat vänner, blivit bättre på engelska och upptäckt intressen som jag aldrig skulle gjort tidigare. Men i slutändan handlar allt om samma fråga: var går gränsen mellan lek och fara egentligen? För om ingen säger något blir tystnaden en del av problemet.
Habiba Said, elev på Järva Gymnasium
