Vad krävs för att det inte bara är barn till högutbildade föräldrar som deltar i kulturskolans terminskurser? Det krävs att kurserna är gratis och att verksamheten finns i området där man bor. Det stod klart när Kulturskolecentrum presenterade sin skrift Tillgång, tid och tillit på Tensta konsthall igår.
Rapporten är skriven av Fabian Sjö, utredare på Kulturrådet, och ges ut av Kulturskolecentrum, som ska stötta landets kulturskolor. De senaste åren har de fokuserat på att öka deltagandet i kulturskolan.
– Vi ser i vår statistik vilka det är som deltar och barn från socioekonomiskt utsatta områden är underrepresenterade. Så har det sett ut i många år, och det gäller ju inte bara i kulturskolan utan i alla organiserade fritidsaktiviteter, sade Fabian Sjö.
Hög- och låginkomsttagare lever allt mer åtskilda från varandra
Det känns som vi har hört detta förut, men det är fakta som tål att upprepas. Inget har förändrats, tvärtom, i rapporten konstateras att den socioekonomiska segregationen har ökat sedan 1990-talet, och hög- och låginkomsttagare lever allt mer åtskilda från varandra. Men Fabian Sjö betonade att barn med begränsade resurser inte bara finns i storstädernas förorter, utan även i glesbygden.
– Och förutsättningarna inom gruppen kan också skilja sig åt, sade han.
I panelsamtalet som följde om ungas deltagande konstaterades att barn i områden som Järva mer sällan deltar i organiserade aktiviteter, men oftare besöker bibliotek och fritidsgårdar. Öppen verksamhet, i mindre strukturerade former, kan på många sätt vara lika värdefullt.
– Deltagande i öppen verksamhet med trygga vuxna ökar delaktigheten. Barn blir inte bara deltagare, utan är delaktiga, sade Marwa Chebil, som forskar vid Umeå universitet om inkluderande mötesplatser för barn unga.
Avgifter och kostnader är avgörande för deltagande i kulturskolan
Rapporten visar att avgifter och kostnader är avgörande för deltagande i kulturskolan. Idag har 28 kommuner har en helt avgiftsfri kulturskola, alla i övre och mellersta Norrland. I Stockholmsregionen verkar det inte finnas några gratis kulturskolor alls, enligt rapporten.
En annan viktig faktor för att öka tillgängligheten är att verksamheten bedrivs i närmiljön. Det kostar både tid och pengar att åka in till innerstaden för att dansa balett eller spela gitarr.
En orsak till att få unga deltar i kultur- och fritidsaktiviteter kan vara att man helt enkelt inte känner till vad som finns att göra, därför behövs det information på olika språk. Direktkontakt med föräldrarna kan öka förtroendet för verksamheten.
Bemötande och representation är viktigt
Det spelar även roll vem som arbetar med barnen, för att de ska känna tillit till pedagogerna. Bemötande och representation är viktigt, det var något som Asynja Gray, producent vid Kulturskolan i Järva, påpekade.
– I Kulturskolan i Stockholm arbetar 350 pedagoger, men endast sex är svarta. Det är ju en sak att tänka på, sade hon.
I ett avslutande panelsamtal om behovet av samverkan och platsens förutsättningar konstaterade Cecilia Widenheim, chef på Tensta konsthall, att mycket handlar om resurser.
– Stora gemensamma lokaler, som Tensta träff, måste få förutsättningar att bedriva mer verksamhet och aktiviteter, sade hon.
Tillgång, tid och tillit är en ny typ av rapport som Kulturskolecentrum gör, och det är den första i en serie med inspirationsskrifter. Ambitionen är att stärka det kunskapsunderlag som kommuner, skolor och fritidsverksamheter behöver i arbetet med att skapa mer jämlika villkor för barn och unga.
– Vi hoppas att skriften kan vara intressant, inte bara för kulturskolans pedagoger och chefer, utan för alla som arbetar med barns och ungas fritid, sade Fabian Sjö.
Vid releasen av skriften på Tensta konsthall fanns representanter för olika organisationer, myndigheter, kulturförvaltningen, och delar av civilsamhället. Några viktiga kuggar i det lokala föreningslivet saknades, tyvärr, men här finns hela skriften att läsa.
Kerstin Gustafsson Figueroa
