Kollektiv Sorg har tagit fram ett program för att läka sorgen efter gatuvåldet och förhindra fler offer. Sakariya Hirsi från Tensta arbetar med kampanjen.
– Sorgen finns i alla delar av Sverige, i Linköping, i Malmö. Vi hör och upplever varje skott.
Sakariya Hirsi är på Botkyrka konsthall. Han är del av höstens utställning, ”När vi inte längre kan gråta”, som utgår från Kollektiv Sorgs arbete.
– Ett flertal av Järvas konstnärer, poeter och berättare har samlat sina verk. Jag har stått på scen och läst upp mina två dikter som beskriver gatuvåldet och spåren det lämnar efter sig, säger han.
Sakariya Hirsi är ett Tenstabarn. Just nu läser han sista året av ett kandidatprogram inom Mänskliga rättigheter. Intrycken från utställningen har varit tunga för honom.
– Jag tycker det har varit tufft att vara här på plats. Jag har fått ta del av så många mäktiga berättelser. Det behöver talas om hur mycket sorg påverkar folk i hela Sverige, att människor har eftersökt och behöver traumabearbetning och sorgbehandling.
Behövs verkligen verktyg och stöd direkt
Att berätta om våldet är personligen viktigt för Sakariya Hirsi, som sett och hört våldet i sitt närområde.
– Det är bra om det långsiktigt går att tala om den verklighet vi ser omkring oss. Om det inte talas om kommer det leda till att unga behåller det inom sig, vilket kan skapa destruktiva mönster hos vissa. Det behövs verkligen verktyg och stöd direkt när något har skett i våra orter.
Kollektiv Sorg grundar sig på röster från områden som är kopplade till gatuvåldet på olika sätt, och lyfter specifikt fram sorgen. Nu har de tagit fram ett program på fem punkter, som baserar sig på berättelserna de dagligen får genom DM, samtal och träffar.
Berätta om den verklighet som många blundar för
– Vi kommer jobba med dessa aktivt hela året ut och vi vill nå ut till media, politiker och samla röster. Och berätta om den verklighet som många blundar för och inte vill se. Då kan man inte relatera till och har inte sympati eller empati för dessa frågeställningar, säger Sakariya Hirsi.
Även utställningen på Botkyrka konsthall är en del av arbetet med de fem punkterna.
Det här är punkterna:
- Erbjud samtalsstöd – i skolor och andra platser:
– trauma och sorgbearbetning
– kostnadsfritt psykologstöd
– säkerställ att det finns utbildad skolpersonal för trauma och krishantering - Använd den lokala kraften (boende, eldsjälar, civilsamhället och nyckelpersoner):
– ge möjlighet till inflytande och delaktighet
– öppna upp mötesplatser
– identifiera åtgärder med boende, eldsjälar och det lokala föreningslivet - Tjänstepersoner i kommun, poliser och ordningsvakter är noggranna vid sitt bemötande. Den ska utgå ifrån ett icke-diskriminerande och dömande synsätt.
- Ökad personaltäthet, framförallt i skolor med många barn i riskzon.
- En haverikommission som utreder hur sorg och våld påverkar människor i utsatta områden. Kommissionen ska samordna myndigheter, primärvård, civilsamhället och kommunala aktörer.
Sakariya Hirsi planerar själv att arbeta länge till för att stoppa våldet och hjälpa de sörjande.
– Jag kommer alltid arbeta och vara i den positionen där jag kan ändra och förändra. Jag kommer stötta och vara aktiv i föreningslivet, och fortsätta lyfta berättelser eftersom jag förstår hur brutaliteten påverkar här och nu såväl som i framtiden. Vad gör vi åt saken?
Krista Sirviö
Utställningen ”När vi inte längre kan gråta” pågår till och med den 4 februari 2023 på Botkyrka konsthall.
