Yasin See Me Shine, kortdokumentären som släpptes förra veckan visar en annan bild av artisten än den vi blivit vana att se.

Kvällspressen har gjort sitt bästa för att göra hans ansikte till en symbol för våld och gangsterliv. För ett år sedan var han inte ens ”kriminell/artist” på google, sökte man på ”Yasin” stod det bara att han var en känd kriminell.

Varumärket Yasin är fortfarande skitigt, trots att han jobbar hårt för att visa oss något annat

Annons:

Två album, en EP och flera hitsinglar senare fick han sitt breda genomslag som artist och nomineringarna trillade in som kvitto på det. Men varumärket Yasin är fortfarande skitigt, trots att han jobbar hårt för att visa oss något annat.

I filmen av Maida Krak och Arazo Arif drömmer Yasin om en nystart. Med ett otroligt grekiskt landskap som bakgrund reflekterar Yasin över arbete, uppoffringar, kärlek och död. Vi får en generös inblick i den kreativa processen och Yasins konstnärsskap under inspelningarna av senaste släppen More To Life och DEL TVÅ.

Det är drömmigt, men ingen idyll

Det är drömmigt, men ingen idyll. Det finns en oro hos Yasin som bottnar i omsorgen om andra människor, som de små killarna med tomma ögon som hänger på torget i Rinkeby och hans muslimska systrar som inte får den respekt och kärlek de förtjänar i Europa.

Svårast av allt är kanske Yasins kärlek till sitt område som medför både en press, ett stort ansvar och till och med skuldkänslor. ”Kan jag verkligen gå vidare?” frågar sig Yasin. Jag tror att han är redo.

Anna Nygård

 

Print Friendly, PDF & Email