Sveriges internationella bistånd till Somalia har minskat dramatiskt till mycket låga nivåer. Sverige har varit ett av de stora biståndsgivarna till Somalia, men vi ser att så är det inte längre. Men ett nytt bistånd tar form, eftersom biståndet från diasporan till Somalia ökar.
Sveriges och Somalias ljusskygga överenskommelse om bistånd har kritiserats i medierna den gångna veckan. Överenskommelsen innebar att biståndspengar har kanaliserats till somaliska regeringskansliet eller kretsen nära den somaliska premiärministern. Experter och biståndsarbetare anser att överenskommelsen till sin natur främjar korruption, visar Ekots rapportering. Biståndsöverenskommelsen mellan Sverige och Somalia var på 100 miljoner kronor. Men den mediala granskningen av svenskt bistånd till Somalia har inte uppmärksammat hur det svenska biståndet till Somalia har skurits ned sedan den borgerliga regeringen med stöd av Sverigedemokraterna (SD) tog över makten efter Tidöavtalet.
Under de senaste tre åren har regeringen minskat svenska biståndet till Somalia från 800 miljoner till 300 miljoner kronor. Det betyder att biståndet till Somalia har skurits ned med nära 60 procent.
Den hemliga överenskommelsen mellan Sverige och Somalia ger 100 miljoner kronor till somaliska premiärministerns kansli och det motsvarar 30 procent av biståndsanslaget för 2025. Det är en betydande del av biståndet till Somalia 2025 och lägsta nivån sedan Somalia fick en mer permanent federal administration.
Utöver det officiella svenska biståndet till Somalia skickas betydande bistånd från den somali-svenska diasporan. Det finns kvalificerade skattningar som visat att somali-svenska diasporan remitterar cirka mellan 1,5 och 2,5 miljarder svenska kronor. Små individuella donationer som finansierar att familjer får mat på bordet, barn får betalda skolavgifter och andra basala varor som medicin och läkarbesök. Många biståndsgivare är från Järva.
Enskilda bistånd från diasporan är mycket effektivare än internationella bistånd
Enskilda bistånd från diasporan är mycket effektivare än internationella bistånd. Pengarna går oavkortat till ändamålet, utan administrativa kostnader och hamnar inte i korrupta tjänstemäns eller politikers fickor.
Internationellt bistånd ska vara långsiktigt för att ge effekt och uppnå en positiv samhällsförändring. Denna historiskt stora nedskärning inträffar samtidigt som USA har dragit in internationellt bistånd till många länder, till exempel Somalia. Det innebär att nedskärningen av bistånd orsakar att barn inte kan gå i skolan, organisationer som jobbar med ungdomsledarskap inte kan fortsätta sin verksamhet och arbetet för kvinnorätt, reproduktiv hälsa och bekämpning av hunger förlorar sitt stöd och riskerar läggas ner.
Det är också intressant att se vilka sektorer som svenskt bistånd har finansierat. Ett antal områden, som traditionellt sett har varit viktiga inom svenskt bistånd är demokratiskt deltagande i civilsamhället, får nu endast 8,5 miljoner 2025, bistånd till kvinnoorganisationer noll kronor och verksamhet riktad mot våld mot kvinnor och flickor noll kronor 2025.
Målet med svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Ett sådan arbete kräver långsiktighet och ägarskap och partnerskap med det goda samhället.
Diasporan har unik faktisk och kulturell kompetens i både givar- och mottagarlandet
En förutsättning för att biståndet ska lyckas är att biståndsprojekt permanentas och integreras i lokalsamhället. Driften måste ombesörjas av lokalt ägarskap och insatsen måste bli en del av planeringen i projektfasen. Diasporan har mycket erbjuda här. Diasporan har unik faktisk och kulturell kompetens i både givar- och mottagarlandet. Diasporan kan också spela en viktig roll när det gäller samfinansieringen av olika projekt i mottagarlandet.
Det finns problem när diasporan använder olika betaltjänster och här är kraven på kundkännedom viktig från samhället och även diasporan behöver kompetenshöjning. Att samarbeta med en offentlig myndighet eller organisation skapar större trygghet för aktörer och det skulle frigöra större resurser för bekämpning av fattigdom i fattiga länder. Biståndsorganisationerna behöver stärka samarbetet med diasporan för effektivare bekämpning fattigdom och skydd av mänskliga rättigheter. SIDA ska i sin verksamhet säkerställa kvalitet i biståndet genom att kontrollera att tilldelade medel används på ett sätt som effektivt ger goda resultat. Om offentliga myndigheter samarbetar med diasporan skapas en ny modell av finansiering av biståndsprojekt och en grogrund för effektiv och bättre måluppfyllelse av biståndet.
Bistånd från somaliska diasporan stimulerar ekonomin på makronivå
Diasporan finansierar redan små projekt på mikronivå med dokumenterat goda resultat. Även när det faktiska stödet går till familjemedlemmar blir det en välbehövlig injektion till den lokala marknaden. Frukt- och grönsakshandlaren får sälja sina varor, liksom fiskaren får sälja sin dagliga fiskefångst. Mikrobiståndet ökar efterfrågan på varor och ökade intäkter för flera på den lokala marknaden. Bistånd från somaliska diasporan stimulerar ekonomin på makronivå. Diasporan finansierar även stora infrastrukturprojekt som vägar, sjukhus, hamnar, egen matproduktion, energiproduktion, universitet, fabriker, med flera.
Svenskt bistånd användes tidigare för att ge bistånd till de företagare som ville etablera sig i Somalia, den möjligheten finns inte idag på samma sätt. Anledningen att tidigare svenska regeringar valde att kanalisera bistånd via privata företag var bedömningen att privata aktörer är effektivare och mer resultatinriktade.
Offentliga aktörer i samarbete diasporan kan utveckla en ny modell som effektiviserar förvaltningen av biståndet och bredda basen för finansiering av bistånd. Diasporan har en viktig roll att spela i biståndet.
Awad Hersi
