De är många, nästan 500 ensamma män, som kom som politiska flyktingar från Eritrea under åren 2014-2015.
– Jag har både jobb och bostad, men tjänar inte tillräckligt för att få hit min familj, säger Negasy Wolday.
Negasy Wolday kom till Sverige 2015 och i november samma år fick han uppehållstillstånd. Men den 1 juli 2016 trädde den tillfälliga utlänningslagen i kraft, som begränsar möjligheten till familjeåterförening. Han och hans hustru hann inte ta sig igenom all byråkrati som krävdes för familjen skulle kunna komma hit. Nu bor han i Rinkeby och väntar sedan fem år på sina nära. Han har bostad, men det hjälper inte.
– Jag har fru och fyra barn och för att de ska få komma hit krävs det att jag har en mycket hög inkomst. Det är omöjligt.
I praktiken är det en omöjlighet
Annons:
Enligt den tillfälliga utlänningslagen beräknas kostnaden för varje barn vara drygt 3000 kronor, och drygt 8000 kronor för sammanlevande makar. Dessutom måste bostaden vara tillräckligt stor för att kunna ta emot familjen.
De flesta av männen har både arbete och bostad, men ingen tjänar tillräckligt. De berättar om oro och förtvivlan, och upprepade försök att få återförenas med sina familjer.
– Jag har fått avslag tre gånger, säger Birhane Kiflom.
Den tillfälliga utlänningslagen skulle först gälla i tre år. Alla männen väntade på att dagen skulle komma när lagens begränsningar upphörde.
– Men då förlängde de lagen tre år till, till 2021, säger Ghebre Habtay.
De har landsmän över hela landet som är i samma situation
De har landsmän över hela landet som är i samma situation. De har försökt att organisera sig för att förklara att situationen de befinner sig är hopplös. De anordnade en demonstration förra året, nästan 500 män, stod utanför riksdagshuset.
– Men de motade iväg oss till andra sidan gatan och vi överlämnade våra papper till dörrvakterna. Vi vet inte om vårt budskap ens kom fram, säger Tesfom Gere.
Männen är förtvivlade och vet inte hur de ska uppmärksamma politikerna om sin situation. De hoppas på hjälp från media och lokala frivilligorganisationer.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Fakta:
Det finns ett starkt folkligt stöd för rätt till familjeåterförening. En undersökning av Novus, som Svenska kyrkan låtit göra, visar att 59 procent instämmer (helt eller delvis) i att barn och föräldrar på flykt som splittrats ska ha en möjlighet att återförenas i Sverige.
