Plattformen .mov bjöd in till visning av filmen Sagan om Atletico Husby på Folkets Husby. Regissören Fernando Illezca var på plats och såg filmen tillsamman med husbyborna.
Nader Attiyah, processledare för filmsatsningen .mov, hälsade alla välkomna. Salen var fullsatt av ungdomar som satt på stolarna och stod upp för att se filmvisningen om fotbollsklubben Atletico Husby.
Likt en saga….. så börjar allt. När snön faller över Husby tar spelarna på sig tre par strumpor och plastpåsar på fötterna och spelet på planen fortsätter. Filmen handlar om ett fotbollslag på väg upp. De var kompisar som spelade tillsammans med många drömmar och med hopp om något stort.
En av spelarna, som fick smeknamnet Romario, blir knivhuggen till döds
De kallades för lejonen, kungarna och ortens stolthet. Laget fick många namn och skulle placera Husby på kartan. Laget ansågs vara favoriter till att vinna division 5.
En hjärtslitande händelse leder till att en av spelarna, som fick smeknamnet Romario, blir knivhuggen till döds. Det blir tungt att spela, men de spelar vidare. De spelar för honom.
”Jag vill hjälpa till att ta upp Atletico Husby i serien”, säger Romario i filmen. ”Jag tror på det här. Om fotbollen inte fanns vet jag inte vart jag hade hamnat. Den har hjälpt mig i princip med allt, från plugget till att växa som människa.”
Illezca tar oss med ut på planen, in i omklädningsrummet i glädjen och i sorgen. Men vi får även följa med in i familjen, se hur Navid skojar med sin dotter Yasemin. Vi ser hur Rojen söker jobb och hur fotbollen är dagens höjdpunkt.
I dimma, med svartvita stillbilder växlar filmen in i färg
I dimma, med svartvita stillbilder växlar filmen in i färg. Fernando Illezca gör tillsammans med Tobias Olofsson en film som berör till det innersta.
Efter filmvisningen följer ett samtal med regissören Fernando Illezcka. Nader Attiyah frågar hur det kändes att visa filmen i Husby.
– Det känns fett, faktiskt, jättebra att se att många av dem som var med i filmen är här idag. Som Rabi som introducerade hela laget för mig och det var han som tog stillbilderna. En applåd för Rabi!
Sagan om Atletico Husby var Fernando Illezckas första film.
– Att det blev så berodde dels på Rabi och dels på att jag kände några i laget. Vi hade gått i skolan tillsammans. Jag har alltid velat göra film som kommer inifrån, att berätta våra historier och inte någon annans historia.
Filmen är väldigt personlig och nära. Hur gör du dem bekväma med att ha en kamera så nära, frågar Nader Attiyah.
– Det har väl med att göra att jag är en utav dem, då kan man prata om de här tunga sakerna. Jag delade ju samma smärta, då blir det lättare att komma i kontakt med dem man filmar.
I två år arbetade Fernando Illezcka ensam med filmen, sedan tillsammans med Tobias Olofsson.
– Jag producerade hela filmen och finansierade den helt själv. Jag lånade en kamera från en kille i Malmö. På kvällarna jobbade jag på Taxi Stockholm och på kvällarna spelade jag in här. Det var så det såg ut.
Verkligheten har inget manus
Hur vet du att en dokumentärfilm är färdig? Har du ett manus, undrade Nader.
– Nej, verkligheten har inget manus. Alltså, du kan göra en dokumentär på tid och det är det oftast man ser, de här gestaltningarna när man regisserar verkligheten. Jag avspeglar verkligheten, det är annorlunda. Det tar mer tid. Och med tanke på vad som hände, allt var oförutsägbart.
Fernando har idag ett eget företag, Ferhango Film, och så arbetar han som producent på Utbildningsradion, UR.
Sagan om Atletico Husby visades på Svt play när den släpptes för två år sedan. Sedan den 2 maj kan den också ses på nätet.
Nikoletta Dolfin
