Sandra Ivanovic Rubin (MP) är den politiker som ansvarar för regionens psykiatriska vård och det nya avtalet som trädde i kraft den 1 september. Efter flera veckors intensiv bevakning av situationen på mottagningarna i Järva fick Nyhetsbyrån Järva träffa henne för en intervju i Landstingshuset.
Intervjutiden är begränsad till en halvtimme och frågorna skickade i förväg, men Ivanovic Rubin vill gärna ta sig tid att berätta om bakgrunden till den nya upphandlingen. Hon menar att den psykiatriska vården i Region Stockholm har varit fragmentiserad. Patienterna har fått gå till olika mottagningar för olika diagnoser och det har funnits många olika avtal till olika priser. Men nuvarande avtal skiljer sig också stort mellan olika områden.
Hur kommer det sig att det är så stora skillnader i budget mellan de olika områdena?
– Det har att göra med vilken vård som har bedrivits i området och hur stort vårdbehovet är. Vad man kan dra för slutsats är att de som bor i det här området får sin psykiatriska vård någon annanstans, för man får ju välja. Vissa väljer att ha sin vårdcentral eller psykiatriska mottagning nära sin arbetsplats.
Jag tror inte att man kan räkna per capita
Har ni statistik på hur många som går till sin lokala mottagning och hur många som går någon annanstans?
– Jag vet inte hur mycket konkret statistik det finns, men det här har förvaltningen (hälso- och sjukvårdsförvaltningen) berättat för oss. Det är därför vi har gjort det här avtalet väldigt flexibelt. Man vill ju omhänderta folk där de går.
Enligt Sandra Ivanovic Rubin är det fel att, som Nyhetsbyrån Järva gjort, räkna antal kronor i respektive psykiatriavtal per person som bor i varje område. I stället hänvisar hon till ett system med ”vikter” som fördelas mellan de geografiska områdena baserat på tidigare vårdbehov.
– Jag tror inte att man kan räkna per capita, säger Sandra Ivanovic Rubin.
Men faktum är att när man tittar på de olika avtalen finns det nästan 50 procent mer pengar per person för psykiatrisk öppenvård i innerstan jämfört med i Järva. Det framgick redan innan avtalen undertecknades och när Nyhetsbyrån Järva granskar avtalen på nytt i november 2025 visar det sig att skillnaden blev ännu större i praktiken jämfört med uppskattningen som gjordes i förväg.
Det går att bedriva kvalitativ vård till ett lägre pris än vi tidigare haft
Ivanovic Rubin lyfter gärna den satsning som regionen gjort på att ta tillbaka den psykiatriska slutenvården i egen regi, men görs det bekostnad av mindre allvarligt sjuka patienter i sämre bemedlade områden?
Är de billiga avtalen en förutsättning för att finansiera de dyrare?
– Nej, tidigare har det gått väldigt mycket pengar till vårdföretag på ett orimligt vis. Uppenbarligen går det att bedriva kvalitativ vård till ett lägre pris än vi tidigare haft. Det gör att vi behöver fördela resurser. Det här är inte på bekostnad av Järva, utan vi gör om för att det ska bli bra och jämlik vård inom hela Region Stockholm.
Vad är ditt budskap till de patienter i Järva som nu tvingas bort från mottagningarna?
– Vem har sagt det?
Vi har pratat med flera patienter som fått veta att de kommer skrivas ut från mottagningarna.
– Nu är det en varsel-situation, alltså en facklig förhandling, och det är viktigt att det får bli mellan facken och vårdgivarna. Man ska ta hand om patienter enligt Socialstyrelsens riktlinjer och där vet jag att man har gjort förändringar. Det är inte min uppgift som politiker att ha tankar kring det.
Det är inte tanken att patienterna inte ska få någon vård
Har det ingått i upphandlingens krav att man ska erbjuda en viss typ av behandling eller är upp till vårdgivaren att lösa det på vilket sätt de vill?
– Nej, nej, nej, man måste börja med det evidensbaserade. Min uppgift som politiker är att se till att vårdgivaren följer Socialstyrelsens riktlinjer. Vi kommer följa upp så att varje diagnos får den vård de behöver och som behandlare ser du ju vad som passar för din patient. Det är inte tanken att patienterna inte ska få någon vård alls.
Men nu är det många patienter som skrivs ut från psykiatrin.
– Vi har frågat företagen om det och det är ingenting de känner igen sig i.
Flera av de patienter som skrivits ut från WeMinds mottagningar har blivit hänvisade till sina lokala vårdcentraler, men där är väntetiderna ofta långa och kapaciteten begränsad.
Är det realistiskt att primärvården ska ta emot en stor mängd nya patienter från psykiatrin?
– Nej, det är inte tanken.
Påstår man att man inte får vård ska man göra en anmälan
Vad vill du säga till de patienter som nu är förtvivlade och inte vet vart de ska vända sig?
– De ska få vård. De kan inte bara skrivas ut. Ska man ha psykiatrisk specialistvård för vuxna är det där man ska vara.
Men folk har redan skrivits ut.
– Vi har första linjen, det är en första ingång, och om inte de kan hjälpa dig så är det en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning du ska vända dig till. Påstår man då att man inte får vård någonstans ska man göra en anmälan till Patientnämnden och kontakta sina politiker så får vi titta på det.
Flera medarbetare inom psykiatrin i Järva som Nyhetsbyrån Järva har pratat med menar att det nya arbetssättet med fler patientkontakter och mer digital vård innebär svårigheter för många patienter i området.
– Avtalet är jättetydligt skrivet. Det är patienten i centrum och man var tvungen att ha någon typ av digital plattform att erbjuda. Det betyder inte att alla ska ha digital vård. Man ska anpassa vården efter dem som är svårast sjuka. Har du tyngre patienter ska du ha färre kontakter per dag och har du lättare kan du ta fler.
Nedskärningar, vad är nedskärningar?
Du säger att det inte görs nedskärningar inom psykiatrin, men hur kan det inte vara nedskärningar om man varslar mer än hälften av personalen i ett område?
– Nedskärningar, vad är nedskärningar? Vi har gjort en beställning som är betydligt bättre och mer högkvalitativ än tidigare. Vi har verkligen sett till att om du tittar på vikterna som är utifrån där patienterna är så vi har säkrat upp att det ska finnas resurser och vård.
Men det gör det inte.
– Nej, men det ska göra det. Om det inte gör det så har vi möjlighet att utöka vårdbeställningen och vi kommer fatta beslut om att göra det. Vi är bara intresserade av att det här ska bli bra. Sedan fattar vi att vårdriktlinjerna har förändrats, och man kanske kommer behöva anpassa och minska på professionskategorier som inte matchar Socialstyrelsens riktlinjer. Vi har möjlighet att utöka optionen med tio procent årligen.
Om man skjuter till tio procent mer i avtalets budget innebär det att WeMind också ska leverera tio procent mer vård?
– Både och. Det är en fast del och en rörlig del. Det är 50/50. Optionsklausulen har varit känd sedan innan vårdgivarna la anbud, så det är inte ett avtalsbrott att vi utökar resurserna.
Jag är nöjd med att vi har så otroligt skarpa kvalitetskrav
Är det rimligt att det saknas så mycket pengar redan efter två månader?
– Det saknas inte så mycket pengar egentligen, utan det är att vi ska matcha behovet. Man vill styra resurserna dit patienterna är. Vi tillsätter resurser så att WeMind i lugn och ro kan titta på de här områdena och var någonstans vi behöver stärka upp.
Är ni nöjda med resultatet av upphandlingen?
– Jag är nöjd med att vi har så otroligt skarpa kvalitetskrav. Vi kommer kunna följa upp och säkerställa att man får psykiatrisk vård enligt Socialstyrelsens riktlinjer.
Kan man bryta avtalet om det skulle behövas?
– Ja absolut, men man börjar med att korrigera vårdbeställningen och använda optionen.
Förstår du att det kan upplevas som en osäker situation för de anställda?
– Jag är sjuksköterska själv och alltid när man gör förändringar blir personalen orolig. Det som är viktigt för oss är att det blir bra för patienterna.
I yttersta fall kan man häva ett avtal
Det är patienterna som personalen oroar sig för.
– Jag uppfattar också att de är oroliga och otroligt engagerade i sina patienter. Det vi kommer börja med är att jobba med optionerna. Men ser vi att man begår avtalsbrott då går vi vidare med viten och i yttersta fall kan man häva ett avtal.
Kan man göra det rent praktiskt.?
– Ja absolut.
Kan ni också ta över all vård i egen regi?
– Om det skulle visa sig att det inte fungerar kommer vi titta på om man kan ta över allt.
Anna Nygård
FAKTA:
Region Stockholms psykiatriutskott beslutade den 13 november 2025 om att ge tio miljoner kronor extra till vårdområdet Barkarby-Jakobsberg, där Järva ingår. Detta görs inom ramen för avtalets optionsklausul och motsvarar tio procent av avtalets värde.
Psykiatriutskottet beslutade även att tillsätta en extern granskning av upphandlingen.
Optioner är inskrivna i avtalet för att ge möjlighet att justera upp budgeten med upp till tio procent årligen. En option är ett kontrakt som ger möjlighet att handla till ett förutbestämt pris under en förutbestämd tidsperiod.
Vikter är ett begrepp som används för att illustrera det lokala vårdbehovet. Om ett område tidigare tagit emot många patienter som bor någon annanstans får de fler vikter och därmed mer resurser. Olika typer av besök ger också olika mycket vikter, där mottagningsbesök är lägre viktade än hembesök men högre än ett digitalt besök.
Källa: Region Stockholm, Handelsbanken
