en hund i blickar snett bortåt
Bild: Couleur/Pixabay

I de här texterna från årets Nobelprishäfte och arbetet med László Krasznahorkais roman Motståndets melankoli har elever från Järva beskrivit olika kraftfulla synintryck som dröjt sig kvar hos dem.


En blick jag aldrig glömmer är att
jag var hemma medan min pappa
la sig på soffan och somnade in,
och när ambulansen försökte göra
allt för att ha kvar honom med oss,
och alla minnen vi skapat under
alla dessa år han varit med mig,
och vid min pappas begravning.

Maribell


Jag kommer aldrig glömma blicken från barnen i Gaza.
Safa

Annons:


Hunden. När jag var på väg till
kiosken i Kulu, Turkiet. Då såg
jag hunden. Han stirrade på mig
och det var så läskigt att jag aldrig
kommer glömma det.

Eren


Jag såg sex rådjur som bara stod
och tittade på mig. Sedan sprang
de ner på berget vid Spånga IP.

Marios


Blicken när min mamma är stolt
över mig, till exempel när jag
kommer hem med bra betyg. Den
kommer jag inte att glömma.

Jamal


Den träffade mig som en blixt mot
stilla hav, brände sig fast bakom
ögonlocken. En tyst storm jag bär
än idag. Det är blicken jag aldrig
glömmer.

Sonia

Det var en kall novemberdag och
jag kom hem från skolan. Min
mormor sa åt mig att blunda och
när jag öppnade ögonen så fick
jag ögonkontakt med henne, min
katt, min Juli. Jag har aldrig varit
gladare. Hon var min och jag var
hennes.

Anneli


När jag tittar på en vän i klassrummet räcker det med en blick så
förstår vi varandra.

Anis


Han glänste om ögonen, något
kändes fel. Han hade inte längre
samma kärleksglöd som innan. Det
skrämde mig.

Rokaia

Hela mitt liv trodde jag att kärlek
var lögn, att alla ljög för oss barn
för att vi skulle ha hopp om livet.
Hur kunde man gilla någon så
mycket att ögonen lyste? Det var
bara en lögn vi såg på tv. Eller?
En sommarkväll skulle vi äta
middag. Mamma var ute och skulle göra
sitt körkortsprov. Hon hade
varit stressad hela veckan. Men
efter maten kom hon hem med en
pizza. Jag har aldrig sett henne
så glad. När hon sa att hon fick
körkortet kunde min pappa inte tro
henne. Hans ögon lyste och det såg
ut som vågor på havet. Han brukade
alltid säga att han var kär i min
mamma men det var första gången
jag kände det djupt inuti. Han var
så kär att det fick hans ögon att
lysa.

Zulaya


Texterna är hämtade från årets Nobelprishäfte. Elever i åldrarna 10-15 år från Elinsborgsskolan och Enbacksskolan i Tensta, Askebyskolan i Rinkeby och Unga Läsare från Rinkeby bibliotek, har studerat Alfred Nobels liv, Nobelpriset, årets pristagare och särskilt litteraturpristagaren László Krasznahorkai med utdrag ur hans texter ”Den sista vargen” och ”Motståndets melankoli”.