Beslutsfattare saknar kunskap om sitt uppdrag

Debatt/Insändare

”Det är de folkvalda beslutsfattarnas uppdrag att ansvara för att demokratin respekteras så som den är definierad i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som för övrigt bygger på både Bibeln och Koranen.” Det skriver Bertil Persson med anledning av hur Polisen och politiker resonerar kring Paludans koranbränningar.

När jag på 1990-talet var lärare och skolledare i en gymnasieskola bestämde sig några elever i studentklassen för att be  samtliga partiledare besvara frågan: ”Vad menar du med demokrati?” Svaren blev lika många som antalet partiledare. Chockerande!

Det är de folkvalda beslutsfattarnas uppdrag att ansvara för att demokratin respekteras så som den är definierad i ”FN:s deklaration om mänskliga rättigheter”, som för övrigt bygger på både Bibeln och Koranen, rätt lästa. Den 16 december 1966 erhöll deklarationen status som juridiskt bindande (!) genom ”Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter”, som i Sverige trädde i kraft den 23 mars 1976. Sverige hade redan den  19 november 1946 anslutit sig som medlem i FN.

Sverige vilar alltså på demokratins grund, vilket betyder att människans värde och värdighet ska till 100 procent försvaras i bland annat frågor om religionsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet. I sak innebär detta att när människans egenvärde äventyras eller förnedras, då har demokratin satts ur spel. Denna begränsning anges mycket tydligt i styrdokumenten. Artikel 20 i konventionen lyder ”Allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst hat, som innebär uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld, skall vara i lag förbjudet”.

Polismyndigheten, dirigerad av  justitieministern, tillåter det ena brottet efter det andra

Artikel 27 tangerar ämnet: ”I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter skall de som tillhör sådana minoriteter ej förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt  eget kulturliv, att bekänna sig till  och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk”.

Som man sår får man skörda,  heter det. Att partiledarna redan på 1990-talet inte visste vad de skulle veta, ser vi i stigande grad resultaten av i samhällsutvecklingen, just nu bland annat i form av beslutsfattare som är handlingsförlamade inför utmaningarna. Att Polismyndigheten, dirigerad av  justitieministern, tillåter det ena brottet efter det andra mot de grundläggande styrdokumenten och skapar kaos är den skörd som de nu har att grabba tag i. Det är hög tid att riksdagen tillsätter en räddningskommission  för demokrati.

 Bertil Persson, teol. dr i kyrkovetenskap och fredsambassadör för Unesco
Print Friendly, PDF & Email