Isabel Eek, 67, bor i Rinkeby. Hon ska rösta i september, det gör hon för barnens skull. Därför är skolan och tryggheten hennes hjärtefrågor.
– Jag är inte hoppfull att det ska bli så stor skillnad. Men bättre att rösta än att inte rösta.
2022 var valdeltagandet i Järva bland det lägsta i hela landet, bara 55 procent av medborgarna i området röstade i riksdagsvalet. I kommun och regionvalet behöver man inte vara medborgare för att rösta – ändå är valdeltagandet ännu lägre där.
På Rinkeby torg finns en indisk restaurang. Utanför står Mohim Syed, 49. Han röstar alltid, men oroar sig för att det är få i hans närhet som gör det.
– Det är den största makt man fått, menar Mohim.
Han brukar läsa på om vad alla partier vill innan det är dags att gå till vallokalen och ser gärna en kampanj för att berätta för människor hur viktigt det är att rösta. Mohim skulle också vilja se en större vilja från politikerna.
– De måste locka folk.
Hanka Goso, 63, i Rinkeby håller med om att det politiska engagemanget är lågt i området. Hon tror att det beror på politikernas svaga närvaro i Järva, och att folk således har dålig koll på vad partierna tycker och vill.
Hon tycker att alla partier hade behövt gå ut med sina åsikter på flera språk.
– Inte bara arabiska, inte bara tyska, utan också på till exempel bosniska. Det finns många nationaliteter här. Alla pratar inte svenska, säger Hanka.
Utbudet av partiprogram på andra språk skiljer sig stort mellan partierna. De flesta har översatt sin politik till runt 10 språk. Utstickarna är Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna som inte har fler alternativ än lättläst svenska och engelska på sin webbplats.
Diana Engolm, 43, och Hannah Lampinen, 28, jobbar i Järvaområdet. Båda två är skrivna i andra valkretsar i Stockholm och tycker att det är en självklarhet att rösta. De tror att politikernas frånvaro bidrar till att Järvaborna inte är lika insatta i politiken.
– Det kanske är en känsla av att det inte spelar så stor roll vad man röstar på, säger Hanna.
– Partierna måste visa sig mer här, vara ute, prata med det vanliga folket. De måste synas mer, säger Diana.
Erik Lundberg, docent i statsvetenskap på Högskolan Dalarna, förklarar att tanken med att ens röst inte räknas egentligen är ganska rationell. Forskningen visar på tre huvudsakliga faktorer som avgör om man röstar: möjligheten att delta, viljan att delta och att känna sig tillfrågad att delta. Det räcker inte att partierna är närvarande under valrörelsen
– Det är ju väldigt osannolikt att ens egen röst ska spela roll för valresultatet egentligen, säger han
Drygt var fjärde invånare i Rinkeby-Tensta är arbetslös och få har en högskoleutbildning. Generellt är valdeltagandet lägre bland grupper med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Om man kommer från ett land där det finns en lägre tilltro till staten tenderar man att ta med sig den känslan även till Sverige. Erik Lundberg menar att detta kan spela in i Järvaområdets låga valdeltagande.
– Ett viktigt skäl till att vilja gå och rösta är att man känner sig delaktig i samhället, att exempelvis ha ett arbete är fundamentalt för att känna just det, säger han.
För att öka valdeltagandet räcker det inte att partierna är närvarande under valrörelsen. Det är istället viktigt med en pågående, aktiv och personlig dialog med folket, menar forskaren Erik Lundberg.
Ahman, 62, får inte rösta, men vill ändå engagera sig i årets val. Även han anser att politikerna borde stärka sin närvaro i området.
– De måste möta folk, man kan inte bara vara i parlamentet, säger han.
Ahmans tonårsson går i skola i Kista och det är för hans skull det känns extra viktigt att sätta sig in i politiken. Migrationspolitik, trygghet och ekonomi är de viktigaste frågorna för Ahman.
– Jag tycker politikerna måste göra någonting åt brottsligheten, säger han.
I Tensta bor Sumaya, Sardo och Nuura. De är i övre tonåren, men hinner inte bli myndiga till årets val. De tycker inte att politikerna har en konstruktiv inställning till förorten, utan att de ibland bidrar till att stigmatisera området.
– De sitter och säger att förorten är utsatt. Vi fattar att det är utsatt. Men då behöver man också förbättra och försöka göra något, menar Sardo.
Tjejerna tror att mer läxhjälp skulle kunna jämna ut kunskapsskillnader.
– Då kanske alla elever hade fått samma möjligheter, säger Nuura.
För att höja valdeltagandet i Järva krävs strukturella förändringar, var man bor kan påverka om man känner sig tillfrågad att delta. Det menar Henrik Andersson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som har forskat på valdeltagande och grannområden.
– Om du omger dig med färre personer som röstar finns det färre tillfällen att diskutera och engagera sig. Det finns få quickfixes i det här sammanhanget, säger han.
Flera saker tyder på att valdeltagandet kan öka på sikt, bland annat brukar det bli högre ju längre tid man bor i Sverige. Dessutom spelar medborgarskap en viktig roll – nya medborgare har betydligt högre valdeltagande än de som bara får rösta i kommun- och regionvalen.
– Riksdagsvalet upplevs som det viktigaste, om man röstar där gör man det oftast i alla tre. Medborgarskap kan också ge en positiv psykologisk effekt. Att känna att man är en del av samhället, säger Henrik Andersson.
Julia Gotte
Hannes Järnblad
Tone Rotvold
Under 2026 samarbetar studenter från JMK, Enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras texter löpande under sommaren.
